Från Forskarförbundet till en forskargemenskap – verksamhetsledarens avskedsblogg 

”Johanna, före din tid hörde vi från Forskarförbundet bara när de röda fanorna svajade. Nu är Forskarförbundet en viktig samarbetspartner för oss”, konstaterade en universitetsrektor för några år sedan. Jag blev förbundets verksamhetsledare för drygt sex år sedan, i ett läge då det fanns mycket att utveckla i förbundets verksamhet. Det fanns eftersatt underhåll att åtgärda, personalen väntade otåligt på ny verksamhet och nya arbetssätt, det rådde brist på föreningsaktiva och man prioriterade inte gemensamma aktiviteter. Förbundet hade inte så mycket kontakt utåt med olika intressentgrupper, utan huvudvikten låg på arbetet inom Akava. Förbundet hade dock en god ekonomi och beslutsfattarkåren i styrelsen var entusiastisk över nya synvinklar. 

I egenskap av förtroendeperson hade jag på nära håll sett hur ett annat förbund förnyades. Därför visste jag att det gällde att höra sig för om vad medlemmarna tyckte. Det var enda sättet att starta upp något nytt i Forskarförbundet. År 2019 genomförde vi ett projekt med medlemssegmentering som till denna dag styrt vår verksamhet kraftigt. Forskarförbundet har en mycket differentierad medlemskår och det finns fler kundsegment än i ett stort varuhus, vilket man kunde konstatera i samband med segmenteringen. En stil passade inte alla, och det stod klart att medlemmarna önskade sig vitt skilda saker av sitt förbund. 

Utgående från medlemssegmenteringen började vi utforma en verksamhetsstrategi, den första av sitt slag där riktlinjerna för förbundets verksamhet drogs upp. Utifrån strategin var det lätt att tillsammans med personalen utarbeta årliga verksamhetsplaner med idéer till framtida investeringar och kompetensutveckling. Vi ville stärka förbundets ställning inom vetenskapspolitiken och effektivera våra medlemmars intressebevakningen med sikte på att förbättra arbetsförhållandena för alla som arbetar med forskning. 

Forskarförbundet har alltid haft ytterst engagerad personal som outtröttligt har arbetat för att möjliggöra vetenskap och forskning. Det har varit ett sant nöje att arbeta med de främsta experterna både inom organisationsverksamheten och forskningen, såväl i förbundet som inom Akavagemenskapen. Än har vi inte stött på något problem som vi inte har löst tillsammans, vare sig det har handlat om en utländsk medlem i knipa eller om att lägga fram motförslag till regeringen Orpos reformer av arbetslivslagstiftningen. 

En av de största utmaningarna under min period som verksamhetsledare var att leda ett riksomfattande förbund och dess påverkans- och förhandlingsverksamhet under coronatidens undantagsförhållanden. Det tog på krafterna för alla i gemenskapen. Undantagsförhållandena fjärmade oss från varandra, gjorde att det ofta körde ihop sig och ökade risken för missförstånd. Men vi lärde oss alla mycket av erfarenheten och förstod kanske ännu bättre vilka vårt förbunds viktigaste värderingar är: öppenhet, sammanhållning och därigenom förtroende. Ingen annan i det här landet försvarar forskningsverksamhet så som vi – de som arbetar med forskning måste dra åt ett håll, tillsammans diskutera också svåra saker och gå vidare enade och starka.  

Jag är stolt över att Forskarförbundet, i enlighet med sin strategi, för närvarande är den huvudsakliga intressebevakningsorganisationen för dem som bedriver forskning i Finland. Det bereds inga reformer inom vetenskapspolitiken i vårt land i dag utan att man hör Forskarförbundets ståndpunkt. Det här var målet för mig i mitt arbete och det hörde till de första sakerna som förverkligades. Vi har en stark förhandlingsposition inom universitetssektorn. Våra riktlinjer är kända, och vi har fått höra att flera rektorer och HR-direktörer tillämpar dem i sitt arbete. 

Forskarförbundet samarbetar aktivt och smidigt med stiftelser, Undervisningssektorns Fackorganisation, olika partier, andra förbund inom Akava, Vetenskapliga samfundens delegation VSD, Finska Vetenskapsakademin samt universitets- och yrkeshögskolerektorers råd. I dag har förbundet därtill direkta och fungerande (och vid behov snabba) kontakter till studentrörelsen, vilket är mycket viktigt när det verkligen gäller. 

Vi har lyckats stoppa minskningen av antalet medlemmar i förbundet och som bäst ser vi en måttlig ökning av medlemsantalet. Forskarförbundet har blivit det mest internationella fackförbundet i Finland samtidigt som medlemmarnas arbetsplatser nu hör till de mest mångkulturella arbetsplatserna i vårt land. Vi har lyssnat lyhört på våra medlemmar när det gäller att utveckla medlemsförmånerna. Den förnyade tidningen Acatiimi är en vacker helhet av hög kvalitet. Vi har förbättrat våra tjänster genom att djärvt pröva olika modeller. Ibland har vi misslyckats, men då har vi ändrat kurs och så har vi fortsatt framåt tillsammans igen. Medlemsavgifterna har sänkts, stadgarna har reviderats och förbundets projekt för att stärka föreningsdemokratin framskrider. 

Vi har målmedvetet förbättrat och stärkt varumärket Forskarförbundet. I samband med den senaste uppdateringen av strategin beslutade vi att ännu tydligare än tidigare framhäva betydelsen av forskargemenskapen. Vår gemenskap består av etablerade och yngre forskare och av föreningar som sammanför våra medlemmar. Genom föreningarna kan var och en få stöd, vara en del av vår gemenskap och påverka förbundets verksamhet. Under de senaste sex åren har det glädjande nog ständigt anslutit sig fler föreningsaktiva till vår verksamhet. På årsnivå har vi ungefär 150 aktiva aktörer på olika håll i Finland, vilket betyder att vi utgör en otroligt omfattande och mångsidig gemenskap. Senast visade det här gänget sin styrka genom att ordna storslagna utmarscher vid universitet på tre orter i början av februari. 

Forskarförbundet har aktivt medverkat i att reformera Akava och FOSU genom styrelseplatser i båda organisationerna. Särskilt i fjol lämnade vi ett starkt avtryck då det på vårt initiativ utarbetades en internationaliseringsstrategi för Akava. Dessutom har Lärarnas arbetslöshetskassa på vårt förslag ändrat sitt namn till Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap och utvidgat sina medlemskriterier. Nu kan alla som arbetar med forskning i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande få sitt inkomstrelaterade utkomstskydd vid arbetslöshet förmånligt från vår kassa. 

År 2000 hade cirka 23 000 personer i Finland doktorandutbildning medan motsvarande siffra 2021 var nästan 52 000. Därmed har Forskarförbundet en enorm tillväxtpotential, särskilt då ökningen av FoU-finansieringen under de närmaste åren kommer att leda till att det finns ännu fler doktorerar och FoU-anställda. Forskargemenskapen kommer att bli ännu starkare genom att man fortsätter på samma linje – en diskuterande, öppen och samarbetsvillig gemenskap som inte räds nödvändiga reformer i fortsättningen heller. 

Ett varmt tack och en kram till alla kolleger, aktiva och samarbetspartner för de här åren. Det har varit givande att arbeta med er, vi har åstadkommit mycket tillsammans. Ett särskilt tack till ordförandena Petri Koikkalainen, Maija S. Peltola och Tero Karjalainen för ert orubbliga stöd under åren som gått – bättre chefer kunde en verksamhetsledare inte ha haft. 

Vårt samarbete fortsätter i andra former, men kring samma frågor! 

 

Johanna Moisio, FöD, verksamhetsledare vid Forskarförbundet 2017–2024 

Läs också: Tieteentekijöiden toiminnanjohtaja Johanna Moisio Tutkimus- ja innovaationeuvoston pääsihteeriksi (Generalsekreterare för forsknings- och innovationsrådet vid statsrådets kansli från och med 1.3.2024.)