Forskarförbundets riktlinjer som stöd för yngre forskares arbete och välbefinnande
Syftet för Forskarförbundets riktlinjerna, som presenteras nedan, är att främja yngre forskares välbefinnande i och utanför arbetet. Riktlinjerna ökar också attraktionen och dragningskraften för forskarkarriärer så att det även i fortsättningen finns motiverade experter inom vetenskap och forskning.
Yngre forskare (early career researcher) är ett begrepp som innefattar både doktorander och doktorer som nyligen disputerat. För de sistnämnda används bl.a. titlarna forskardoktor eller postdoc-forskare i den akademiska världen. Det så kallade postdoc-skedets längd definieras olika i olika sammanhang. T.ex. i Forskarförbundets enkät för yngre forskare är postdoc-skedet högst fyra år från disputationen.
Allmänna riktlinjer om doktorandernas ställning för universitet, finansiärer och vetenskapssamfundet
1.
Forskare är experter under alla skeden av karriären. Därför är det önskvärt att titeln doktorand används för forskare som arbetar på sin doktorsavhandling. Det är inte nödvändigt att skilja på titlar för eller tilltal av doktorander med olika former av finansiering utan den gemensamma titeln kan användas oberoende finansieringsmodell. Titeln kostar inget men främjar forskarens karriär.
2.
I de fall där forskningsarbetet finansieras av ett universitet ska forskningsarbetet ske i ett anställningsförhållande. Stipendier beviljade av universitet kan t.ex. riktas till resor eller språkgranskningskostnader men själva forskningsarbetet ska ske i anställningsförhållande.
3.
Doktorander – oberoende av finansieringsmodell – ska erkännas som jämlika medlemmar i vetenskapssamfundet och arbetsgemenskapen.
4.
Doktoranderna ska oberoende av forskningens finansieringsmodell ha rättighet till universitetets elektroniska tjänster (e-post, användarnamn och inloggningsuppgifter, bibliotekstjänster mm.) och tillträde till universitetets relevanta e-postlistor under hela avhandlingsprojektet och en rimlig tid (t.ex. 6 mån.) efter doktorsdisputationen.
5.
Doktoranderna ska erbjudas tillräcklig handledning i sina rättigheter och skyldigheter vid högskolorna (t.ex. i rätten till påbyggnadsutbildning (postgradual), medlemskap i vetenskapssamfundet) och på arbetsplatsen (som arbetstagare/medlem i personalen). Särskild uppmärksamhet ska fästas vid en ändamålsenlig och tillräcklig handledning av forskare med utländsk bakgrund och internationell personal. Även doktorander har rätt till semester och det kan inte heller förutsättas att de arbetar då de är sjuka eller på sin fritiden.
6.
Doktoranden har rätt att avtala om rättigheter relaterade till eventuella sampublikationer så att doktorandens roll och meritering framkommer korrekt i sampublikationsprocessen.
7.
Doktoranden har i princip upphovsrätt till sin forskning oberoende med vilken form av finansiering avhandlingen görs. Doktoranderna ska erbjudas tillräcklig vägledning med avseende på god vetenskaplig praxis och forskningens upphovsrätt.
8.
Utvärderingen av forskaren ska grunda sig på öppenhet och på klara kriterier som avtalats på förhand mellan parterna. Enligt den nationella rekommendationen för ansvarsfull utvärdering ingår transparens, integritet, opartiskhet, kompetens och mångfald i forskarutvärderingens allmänna principer.
9.
Kraven på forskarens mobilitet ska vara förenliga med forskarens övriga liv med beaktande av bl.a. individens eventuella vårdansvar. Framför allt vid sidan av internationell mobilitet ska man fästa uppmärksamhet vid kvaliteten på och effektiviteten i det internationella samarbetet, inte bara på kalkylerbara indikatorer (X mån. på plats Y).
Handledning av avhandlingar och rätt till påbyggnadsstudier
10.
Doktoranden har rätt till en kvalitativ och tillräcklig handledning. I allvarliga konfliktsituationer har doktoranden även rätt att byta handledare. Högskolan ska ha tydliga processer och anvisningar för hur eventuella problemsituationer i handledningen ska hanteras.
11.
Det ska i regel finnas fler än en avhandlingshandledare. I mån av möjlighet ska även representanter utanför (det egna) universitetet inkluderas i handledningsgruppen (eller motsvarande).
12.
Universitetet är skyldigt att ordna tillräckliga handledningsresurser för en doktorand som antagits för att bedriva postgraduala studier. Handledningsresurserna ska beakta både den vetenskapliga handledningen och annat stöd relaterat till doktorandutbildningen och arbetslivsfärdigheterna. Till god praxis hör dessutom att erbjuda doktoranderna bl.a. tillgång till studiepsykologens tjänster och stöd.
13.
I avhandlingshandledningen och doktorandutbildningen ska även karriärhandledning och stöd för karriären inkluderas med beaktande av doktorernas mångsidiga arbetsbeskrivningar och karriärsalternativ. Doktorander och doktorer som nyligen disputerat ska oberoende av forskningens finansieringsform erbjudas möjlighet till karriärtjänster som ordnas av universitet.
14.
Särskild uppmärksamhet ska fästas på sysselsättningen av forskare med utländsk bakgrund och internationell personal och samtidigt stöd för integrering i Finland. Det ska vara möjligt att studera de nationella språken (finska/svenska) under arbetstid.
Yngre forskare i anställningsförhållande
15.
Anställningsförhållandet ska i regel alltid avtalas för hela projekttiden (t.ex. avhandlingen eller annat forskningsprojekt).
16.
Doktorandens anställningsförhållande bör förlängas med avseende på eventuell familjeledighet i linje med vad universitetens tidigare s.k. assistentreglemente förutsatte. Även i övriga tidsbegränsade anställningar är det önskvärt att alltid då det är möjligt förlänga anställningsförhållandet för familjeledigheter.
17.
Doktorandens eller yngre forskarens lön ska utvecklas i takt med att arbetet framskrider. Då forskaren ber om en utvärdering ska universiteten se till att lönegranskningen och utvärderingen av uppgiften (kravnivån) eller prestationen genomförs enligt kollektivavtalet. Lönen för yngre forskare ska även vara sporrande och stöda karriärutvecklingen.
Forskare med stipendier
18.
Arbetsförhållandena för forskare med stipendier ska vara högklassiga och transparenta vid universiteten och forskningsinstituten. Tydliga anvisningar och information stöder detta. Onödig indelning mellan forskare med stipendier och i anställningsförhållande ska undvikas. Ur praktisk synvinkel är det viktigt att notera att bevarandet av och kontinuiteten i arbetsförutsättningarna också är viktiga då finansieringsformen ändras från anställningsförhållande till stipendier.
19.
Arbetsförutsättningar kan erbjudas genom affilierings-/resursavtal med stipendieforskaren utan att forskaren samtidigt förutsätts vara i ett anställningsförhållande med universitetet. Utöver arbetsförutsättningar är det god praxis att stipendieforskare beviljas valrätt i universitetsgemenskapens val.
20.
Universiteten har inte en klar bild av hur många stipendieforskare som arbetar hos dem och vad deras bidrag är, särskilt med avseende på forskning och samhällelig interaktion. Affilieringsavtal (eller motsvarande) möjliggör även erkännande av stipendieforskare och bekräftande av deras bidrag som en del av universitetets vetenskapssamfund. Genom att förbättra statistiken kommer även stiftelsefinansieringens betydelse för forskningen bättre fram.
21.
Stipendieforskarna har rätt att välja sin arbetsgemenskap. Universitet och forskningsinstitut som sörjer för sin dragningskraft erbjuder hälso- och välfärdstjänster samt möjlighet att utveckla kompetensen som stöd för karriärutvecklingen, t.ex. genom att erbjuda tillträde till universitetspedagogisk utbildning, för forskare med stipendier.
22.
Om en forskare med stipendier utför arbete vid sidan av stipendieforskningen vid universitetet eller forskningsinstitutet, t.ex. undervisning eller administrativa uppgifter, ska man ingå separat arbetsavtal om dessa arbetsuppgifter och utbetala lön som ersättning för arbetet.
23.
För att förbättra ställningen för stipendieforskare ska ett nationellt program utarbetas. Programmet skulle innefatta utvecklingsförslag för stipendiaternas sociala trygghet, pensionsskydd, utkomstskydd för arbetslösa samt inkomstnivå.
Forskare med karriäruppehåll
24.
Arbetskraftsförvaltningens anvisningar för akademiska arbetslöshetstjänster ska förtydligas. Arbetskraftstjänsternas expertis ska utvecklas för att även svara på högt utbildade och utländska arbetssökandes behov. De praktiska problemen med arbetskraftstjänsterna är ofta kopplade till doktorandernas situation och därför bör man fortfarande fästa uppmärksamhet vid arbetskraftstjänsterna för den här specialgruppen.
Forskarförbundet som stöd för yngre forskare
25.
Doktorander och doktorer som nyligen disputerat är en central medlemsgrupp i Forskarförbundet. Det är möjligt att ansluta sig till vårt förbund oberoende av finansieringsmodell, både i anställningsförhållande och med stipendier. Vi erbjuder mångsidigt stöd och trygghet för att befrämja yngre forskares arbete, karriärutveckling och välbefinnande, bl.a. i form av medlemsrådgivning, utbildning och coachning. Internationalitet är en av våra värderingar och utländska forskare som arbetar i Finland är välkomna med. Vi utvecklar kontinuerligt vår verksamhet och våra tjänster för att stöda alla i Forskarförbundet oberoende av arbetsplats eller karriärskede.