Arbetskonflikter och beredskap

Kollektivavtalsförhandlingar och arbetskonflikter

I kollektivavtalet avtalar arbetstagarorganisationen med arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för en viss bransch. Kollektivavtalet sluts alltid för en viss tid, vanligen cirka två år i taget. Parterna förhandlar om ett nytt avtal före avtalstiden löper ut. Ofta förhandlar organisationerna även när avtalet är i kraft i olika arbetsgrupper i enlighet med principen om fortgående förhandlingar.

Man börjar alltså inte från noll vid varje ny avtalsrunda, utan kompletterar eller bearbetar det tidigare avtalet. Båda förhandlingsparterna har i förväg utarbetat sina egna målsättningar för förhandlingarna. Fackförbunden baserar sina förhandlingsmål på information som samlas in genom medlemsenkäter, vid diskussioner, i arbetsgrupper och konsultation med förtroendemän.

För att påskynda kollektiv- och tjänstekollektivavtalsförhandlingar kan parterna använda sig av stridsåtgärder. Såväl arbetstagarna som arbetsgivarsidan kan vidta stridsåtgärder för att främja sina medlemmars intressen efter att avtalet löpt ut.

Arbetstagarnas rätt att organisera sig i syfte att förbereda och vid behov vidta stridsåtgärder kan härledas ur grundlagen och erkänns i, respektive skyddas av, flera internationella avtal. Den här rätten ger den förhandlingsposition som behövs för att med framgång kunna föra medlemmarnas talan i kollektivavtalsförhandlingarna.

Tjänstemännens konflikträtt är mer begränsad än arbetstagarnas, och till exempel är politiska strejker inte tillåtna. Universitetens personal är sedan år 2010 i arbetsavtalsförhållande och berörs därmed inte av den begränsade rätten som gäller tjänstemän.

När är det nödvändigt att ta till strejk eller andra stridsåtgärder?

Ifall kollektivavtalsförhandlingarna trots försök inte framskrider i önskad riktning måste man överväga att använda stridsåtgärder, som strejk, som stöd i förhandlingarna. En sådan situation kan vara för handen till exempel när arbetsgivaren föreslår betydande försämringar i arbetsvillkoren som arbetstagarna inte kan acceptera och förhandlingarna kör fast. I sådana lägen är arbetstagarnas beredskap och förmåga att skapa tryck i förhandlingarna för att ett avtal med arbetsgivaren ska uppnås på rimliga villkor. Stridsåtgärder är ett uttryck för gemensam vilja och med kraft av den får förhandlarna mera tyngd. Om arbetstagarna inte har tillräcklig förhandlingsstyrka är det i praktiken arbetsgivarsidan som formulerar villkoren.

Stridsåtgärder, som strejk, är alltid det yttersta alternativet som används först då det inte längre är möjligt att förhandlingsvägen försvara medlemmarnas intressen. Man tar till strejk bara då utdragna förhandlingar och andra till buds stående medel inte räcker för att trygga arbetsvillkoren.

Med stridsåtgärder tryggas arbetstagarnas förhandlingsposition i kollektivavtalsför-handlingar. Stridsåtgärder möjliggör förbättrade arbetsvillkor och förhindrar betydande försämringar. Det är ändå viktigt att även beakta arbetsgivarorganisationernas möjlighet att använda sig av stridsåtgärder, som lockout, för att få fart på förhandlingarna.

När det gäller medlemmarna Forskarförbundets medlemsföreningar kommer en strejk på fråga bara tillsammans med andra Akava-organisationer. Förhandlingsorganisationerna FOSU och YTN i samarbete med sina medlemsorganisationer utvecklar såväl strejkberedskapen som fattar själva besluten om Akavaförbundens strejker.

Lagen tar inte ställning till vilka former av stridsåtgärder som är tillåtna. I rättspraxis och juridisk litteratur har ändå effektiva, kollektiva påtryckningsmetoder från arbetsmarknadsparternas sida setts som stridsåtgärder. Att det kollektiva betonas handlar om att en arbetstagare aldrig strejkar ensam, utan det är en gemensam aktion. För att stödja förhandlingarna kan man också ordna till exempel olika former av manifestationer, som inte är egentliga stridsåtgärder.

Stridsberedskap eller organisationsberedskap innebär helt enkelt en organisatorisk och mental beredskap bland organisationerna och deras medlemmar att ta till olika medel som att strejka, lägga ner arbetet, marschera ut eller andra former av manifestationer för att få till stånd ett kollektivavtal.

Fredsplikt

Så länge kollektivavtalet är i kraft råder så kallad arbetsfred. Arbetsfred innebär att arbetstagarna har förbundit sig till att under avtalsperioden inte ta till stridsåtgärder med anledning av arbetsvillkoren. Fredsplikten som hör ihop med kollektivavtalet binder både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna liksom deras medlemmar. Fredsplikten är kollektiv till sin natur och gäller alltså uttryckligen organisationerna.

De föreningar som omfattas av kollektivavtalet ansvarar för att medlemmarna inte tar till förbjudna stridsåtgärder (tillsynsskyldighet). Ifall fredsplikten bryts eller tillsynsskyldigheten försummas kan föreningen dömas till att betala plikt.

Fredsplikten är i kraft tills kollektivavtalet löper ut, vilket innebär att man kan vidta stridsåtgärder först efter det och under förutsättningen att ett nytt avtal inte ännu har uppnåtts. Då kollektivavtalet löper ut vidtar ett så kallat avtalslöst tillstånd. Med olaglig strejk avses i allmänhet en strejk som strider mot fredsplikten. Det är arbetsdomstolen som slår fast om en strejk är olaglig eller inte.

Kollektivavtalsverksamheten handlar sist och slutligen om att löntagarna säljer arbetsinsatser och arbetsfred och arbetsgivarna köper det samma. Arbetstagarna går med på arbetsfred i utbyte mot de minimivillkor som garanteras i i kollektivavtalet. Det här uppnås då parterna förbinder sig till de villkor som man gemensamt har kommit överens om i kollektivavtalet.

Kollektivavtalets efterverkan

Ibland kan det ta tid innan en fortsättning på kollektivavtalet kan förhandlas fram. Då uppstår alltså ett läge där det tidigare avtalet har gått ut utan att ett nytt har ersatt det.

I enlighet med kollektivavtalets efterverkan gäller arbetsvillkoren i det senaste avtalet tills ett nytt tas i bruk. Effekten är dispositiv, alltså inte tvingande, vilket betyder att arbetstagaren och arbetsgivaren sinsemellan kan besluta om andra arbetsvillkor. Om man förhandlar under sådana omständigheter lönar det sig att vara i kontakt med förbundet. Ifall parterna inte kommer överens om annat tillämpas det senaste kollektivavtalets skrivningar. Fredsplikten gäller inte då kollektivavtalets efterverkan är i kraft.

Beredskapen i universitetssektorn

Facket vid universiteten har sina egna lokala strejkorganisationer som stöd i kollektivavtalsförhandlingarna. Hit hör bland annat universitetens lokala strejkkommitté och deras strejkchefer. Den lokala strejkkommittén ansvarar i praktiken för arrangemangen på lokal nivå vid en eventuell strejk, oftast i samarbete med FFC:s och STTK:s förbund (Pro och JHL).

Forskarförbundet samt förhandlingsorganisationen FOSU:s strejkkommitté utbildar universitetens strejkchefer och strejkorganisationer även under perioder då kollektivavtalet är i kraft. Strejkverksamheten planeras i samarbete mellan FOSU:s strejkkommitté och de lokala strejkkommittéerna. Den här utbildningen och planeringen görs alltid utanför arbetstid så länge arbetsfred råder.

Den förra och första strejken i universitetssektorns historia genomfördes 2018 vid Helsingfors universitet. Sju andra universitet hann ge strejkvarsel.

Forskarförbundet har en central roll i universitetssektorns organisatoriska beredskap och i själva genomförandet av stridsåtgärder.

Ifall du vill vara med i ditt universitets strejkkommitté får du mera information av Salla Viitanen (salla.viitanen@tieteentekijat.fi)

Beredskap på andra sektorer

De högre tjänstemännen YTN rf

Förhandlingsorganisationen YTN organiserar strejkverksamhet branschvis. På det här sättet planeras strejkverksamheten med beaktande av branschernas särdrag och de lokala strejkorganisationerna bygger på förtroendemännens aktivitet. Förhandlingsorganisationen bistår med stöd och handledning. Den lokala strejkorganisationen ansvarar i praktiken för arrangemangen vid en eventuell strejk på lokal nivå i samarbete med FFC:s och STTK:s förbund.

YTN:s strejkkommitté instruerar och utbildar lokala förtroendemän och strejkorganisationer för sina uppgifter. Utbildningen görs alltid utanför arbetstid så länge arbetsfred råder.

Forskarförbundet hör till den privata sektorns förhandlingsorganisation för de högre tjänstemännen YTN rf. På så sätt omfattas alla Forskarförbundets medlemmar inom den privata sektorn av YTN:s förtroendemannaverksamhet.

Bekanta dig också med YTN:s (högre tjänstemän) förhandlingssidor: Förhandlingarna – Högre tjänstemän YTN

Offentliga sektorn

Forskarförbundets medlemmar arbetar förutom vid universiteten också för staten, kommunerna, kyrkan och yrkeshögskolor. Varje sektor har sin egen organisatoriska beredskap för arbetsstrider. FOSU och Forskarförbundet informerar sina medlemmar on eventuella arbetsstridsåtgärder i de här sektorerna.

 

Vanliga frågor – Vad innebär en strejk för förbundets medlemmar?

De här anvisningarna är i främsta hand avsedda för de medlemmar som är anställda inom universitetssektorn eller i den privata sektorn. Om du jobbar för kommunen, kyrkan eller staten styrs strejkandet av vissa särskilda omständigheter. Kontakta vår medlemsbetjäning ifall du inte får svar på dina frågor här.

Vad betyder det att strejka?

Strejk innebär ett tillfälligt avbrott i arbetet så att sådant arbete som omfattas av stridsåtgärder inte utförs. En strejk gäller arbetsuppgifterna, inte arbetstagarna. En arbetstagare som omfattas av strejken har inte arbetsplikt. Den som strejkar, alltså en arbetstagare som avbryter sitt arbete, är fortsättningsvis anställd fast det är strejk, men lönen utbetalas inte. Förbunden betalar ut ett strejkbidrag till sina medlemmar för den tid strejken pågår.

Strejkkommittéerna kommunicerar tydligt vilka som berörs av strejken. De så kallade strejkgränserna fastställer vilka arbetsuppgifter strejken omfattar. Varje arbetskonflikt är unik. Förbundet eller medlemsföreningen informerar separat om angelägenheter som berör strejken. Det är viktigt att noggrant följa med förbundets kommunikation.

Den som strejkar kan vara med och organisera strejken, vara ledig en dag extra eller delta i evenemang och manifestationer som förbundet arrangerar. Däremot ska man inte ge sig i väg på resa eftersom strejken kan sluta väldigt plötsligt och då ska arbetstagaren vara tillgänglig genast.

Man ska inte i förväg jobba in sådant arbete som infaller under strejken. Strejken som påtryckningsmedel bygger på att arbetsgivaren får ut mindre av arbetstagaren. Man får inte heller lämna arbete ogjort före strejken. Notera också att även distansarbete omfattas i en strejk, med andra ord ska inte heller sådant arbete utföras. Vi påminner också om att man inte skall utföra strejkbelagda arbetsuppgifter dvs. strejkande kollegers arbete skall inte utföras under en strejk.

 

Vem beslutar om en strejk?

Det är alltid förbundets styrelse som fattar beslut om en strejk, det är alltså en organisationspolitisk åtgärd som är bindande för medlemmarna. FOSU och YTN fattar beslut för Akavaförbundens del, och även Forskarförbundet deltar i beslutfattandet genom de här förhandlingsorganisationerna. Forskarförbundets medlemmar strejkar alltså tillsammans med medlemmar av andra fackliga organisationer som deltar i FOSU:s respektive YTN:s beslutsfattande.  Strejkerna genomförs för det mesta tillsammans med STTK:s och FFC:s medlemsförbund.

Förberedelser för strejk?

Som medlem är det bra om du kontrollerar att Forskarförbundet har aktuella kontaktuppgifter till dig i medlemsregistret (arbetsplats, telefonnummer, personlig e-postadress). Det är lätt att uppdatera kontaktuppgifterna i E-kontakter. I strejklägen använder vi medlemmarnas personliga e-postadresser, försäkra dig alltså om att en sådan finns bland dina uppgifter.

Kontrollera också att dina medlemsavgifter är betalda i tid. Det är ett villkor för att du ska kunna få strejkbidrag.

Följ under förhandlingsrundan med kommunikationen från Forskarförbundet på webben, i medlemsbrev och via sociala medier. Vid behov får du mer information från de lokala medlemsföreningarna samt Forskarförbundets kansli.

Vad är strejkbidrag?

Strejkbidrag är ett stöd som förbunden enligt antalet strejkdagar betalar ut till medlemmar som på grund av strejk mister sin inkomst. Arbetsgivaren betalar inte ut lön under strejkdagar, utan förbundens medlemmar söker om strejkbidrag för dessa dagar. Strejkbidrag utbetalas förutsatt att man deltagit i hela strejken. Man ansöker om bidraget med en blankett som förbundet tillhandahåller. Bidraget utbetalas som ersättning för verkligt inkomstbortfall. Det innebär att om du till exempel är studieledig eller föräldraledig kan du inte får strejkstöd, eftersom du inte då har ett inkomstbortfall.

Forskarförbundets styrelse beslutar separat för varje förhandlingsrunda om strejkbidraget och dess storlek. Förbundets medlemmar arbetar inom ramarna för olika kollektivavtal och förbundet har betalat ut stöd såväl för universitetsanställda som anställda inom den privata sektorn. Strejkbidraget är det samma för alla.

Förbundet betalar ut bidrag enbart till personer som har varit medlemmar innan strejken inleddes och vars medlemsavgifter har betalats korrekt. Forskarförbundets styrelse beslutar om mer specifika instruktioner.

Strejkbidrag som utbetalas av en arbetsmarknadsorganisation är skattefria upp till 16 euro per dag (inkomstskattelagen 88 §). Den överskridande delen är skattepliktig. Utbetalaren av bidraget sköter om förskottsinnehållningen av den skattebelagda andelen.  Förskottsinnehållningen av skatten beror på bidragets storlek.

Måste man delta i en arbetsstrid?

Alla medlemmar av ett förbund som utför strejkbelagda arbetsuppgifter är skyldiga att följa organisationens beslut och delta i stridsåtgärder då organisationen har fattat beslut om strejk.

För att kollektivavtalsförhandlingarna ska lyckas är det av yttersta vikt att alla medlemmar aktivt strävar efter att uppnå samma mål. I vågskålen ligger alla arbetsvillkor som hör till kollektivavtalet, inklusive löneförhöjningar och andra förmåner under de närmaste åren. Man tar till en arbetsstrid bara i sådana lägen där det är oundvikligt.

Om en person vars arbetsuppgift omfattas av en strejk trots det arbetar bryter hen strejken. En person som handlar i strid med organisationens beslut under en arbetskonflikt kan fråntas sitt medlemskap i föreningen.

Om man på min arbetsplats utövar påtryckning för att jag inte ska strejka?

Arbetsgivaren får inte utöva någon form av påtryckning på anställda som deltar i en strejk som ett fackförbund fattat beslut om att anordna. Arbetsgivaren kan inte förbjuda en anställd att delta i en strejk. Arbetsgivaren får inte heller fråga om arbetstagarna tänker delta i en strejk eller samla information om detta. Om sådana försök sker ska det omedelbart anmälas till Forskarförbundet och den lokala strejkorganisationen.

Ska jag meddela arbetsgivaren om jag går i strejk?

De fackliga organisationerna varslar tillsammans arbetsgivaren om förestående stridsåtgärder. Enskilda medlemmar har ingen skyldighet att i förväg meddela arbetsgivaren om avsikten att delta i en strejk.

Hur ska den som jobbar på stipendium förhålla sig till arbetskonflikter?

Personer som jobbar på ett personligt stipendium är inte anställda och omfattas inte av kollektivavtal. Stridsåtgärder berör ändå i allmänhet även dem eftersom det är typiskt för branschen att arbete med stipendium varvas med anställningar. Därför lönar det sig för stipendieforskare att sluta upp bakom åtgärderna för att förbättra villkoren för forskning. Ställ inte upp på att utföra de strejkandes arbetsuppgifter. Vi uppmanar också stipendieforskare att i mån det är möjligt att jobba någon annanstans än i universitets utrymmen under strejkdagar. Stipendieforskare är välkomna att delta i kommunikationen om strejken eller i eventuella stöttande demonstrationer. Stipendieforskare kan likväl inte få strejkbidrag eftersom de inte går miste om någon inkomst på grund av strejken.

Hur ska icke-organiserade arbetstagare handla under en strejk?

En icke-organiserad arbetstagare som alltså inte hör till förbundet kan delta i en strejk utan att det får påföljder från arbetsgivarhåll. Det lönar sig att komma ihåg att strejken gäller arbetsuppgifterna och att det därför finns goda skäl att delta oberoende av om man är medlem eller inte. Resultaten av strejken kommer alla till del, även de icke-organiserade, speciellt i branscher, till exempel universitetssektorn, som har kollektivavtal med allmänt bindande verkan.

Strejkstöd utbetalas dock endast till förbundens medlemmar.

Kan mitt strejkande få påföljder?

En strejk som arrangeras av ett fackförbund är alltid laglig ur arbetstagarperspektiv, du gör alltså inget olagligt då du ansluter dig till en facklig strejk. Eventuella påföljder av olagliga stridsåtgärder riktar sig mot fackförbundet eller dess medlemsorganisationer.

Då en förening (till exempel FOSU) tar beslut om stridsåtgärder tar föreningen samtidigt ansvar för alla följder. Inget ansvar faller på den enskilda medlemmen. Arbetsgivaren kan inte rikta sanktioner mot en arbetstagare som deltar i stridsåtgärder arrangerade av föreningen. Det här påverkas inte heller av om åtgärderna är lagliga eller olagliga enligt arbetsavtalslagen.

Arbetsgivaren har inte rätt att säga upp ett anställningsförhållande på grund av en så kallad laglig strejk. Arbetsgivaren kan inte heller diskriminera en arbetstagare som deltar i en strejk.

Laglig och olaglig strejk?

En strejk är olaglig om arbetsdomstolen dömer att den är det. De ställningstaganden som parterna i förväg för fram i frågan är för det mesta bara deras egna, eventuellt tendentiösa bedömningar. Det slutgiltiga beslutet tas av arbetsdomstolen.

Ur den enskilda arbetstagarens perspektiv kan en strejk anses laglig om den verkställs av en förening eller ett förbund. Därför bär organisationen som står bakom strejken ansvaret för de rättsliga följderna och en enskild arbetstagare kan inte dömas till böter för att ha deltagit i en olaglig strejk.

Finns det inte andra sätt att främja förhandlingar än genom strejk?

Strejk är alltid den sista utvägen för att föra förhandlingar framåt och tröskeln är hög för att fatta beslut om strejk. Det är bra att komma ihåg att om man måste tillgripa stridsåtgärder då har man redan provat alla andra alternativ. Stridsåtgärder används bara då de är oundvikliga.

Hur är det med manifestationer?

Som stöd för förhandlingar kan man vid sidan om eller i stället för en strejk organisera demonstrationer eller kampanjer i sociala medier. Om en manifestation ordnas utanför arbetstid är det inte egentligen fråga om en stridsåtgärd, och arbetet avbryts inte. Ifall manifestationer ordnas görs det centralt och i samarbete mellan förbunden. Det lönar sig för alla medlemmar och övriga arbetstagare inom branschen att i enlighet med förbundets inrådan att stötta förhandlingsverksamheten!