Forskarförbundet motsätter sig regeringens proposition som skulle göra det möjligt att avlägga högskoleexamina som avgiftsbelagd öppen högskoleundervisning. Propositionen innehåller en väsentlig ändring av det finländska systemet för högskoleutbildning.
Enligt utkastet till regeringens proposition kan högskolorna i fortsättningen erbjuda utbildning som leder till examina som avgiftsbelagd öppen undervisning utan de nuvarande bestämmelserna om antagning av studerande och studierätt. Enligt Forskarförbundet fördunklar detta på ett fundamentalt sätt skillnaden mellan öppen högskoleutbildning och examensutbildning.
– Det är inte fråga om en liten författningsändring, utan om en stor principiell ändring som ingriper i högskoleutbildningens strukturer. Propositionen blandar ihop den avgiftsfria examensutbildningens och den öppna högskolans roller på ett sätt som kan bereda väg för mer omfattande avgiftsbelagd utbildning, säger Nina Hahtela som är verksamhetsledare vid Forskarförbundet.
Motstridiga mål och medel
Regeringen motiverar propositionen med behovet av att öka andelen högskoleutbildade och skapa fler flexibla utbildningsvägar. Enligt Forskarförbundet stöder propositionens medel emellertid inte dessa mål. En avgiftsbelagd examensväg riktar sig sannolikt i första hand till dem som arbetar och dem som redan har avlagt högskoleexamen och främjar således inte effektivt en höjning av utbildningsnivån bland unga vuxna.
Propositionen försvagar högskoleutbildningens jämlikhet, som enligt Forskarförbundet bäst stöds av att den utbildning som leder till examen är avgiftsfri samt av att hela utbildningskedjan tillgodoses så att det på lägre utbildningsnivåer säkerställs tillräckliga färdigheter att söka sig till nästa utbildningsnivå.
– Det är mycket problematiskt och kortsiktigt att erbjuda avgiftsbelagda lösningar för att höja utbildningsnivån. Finlands styrka har varit avgiftsfri examensutbildning och jämlikhet inom utbildningen, betonar Hahtela.
Samtidigt förblir det ganska oklart vilka konsekvenser propositionen får för högskolornas verksamhet. Det väcker frågor bland annat kring inom vilka områden avgiftsbelagda examina skulle erbjudas, hur höga avgifterna skulle vara och hur reformen skulle inverka på principerna för högskolornas finansieringsmodeller. Enligt propositionen avses reformen träda i kraft redan den 1 augusti 2028.
Högskolornas etiska principer i eldlinjen
Propositionen väcker också allvarlig oro ur högskolepersonalen synvinkel. Enligt Forskarförbundet kan examensmodellen skapa tryck på att prioritera dem som deltar i avgiftsbelagd undervisning.
– I värsta fall försätts personalen i en situation där de studerande behandlas ojämlikt på basis av betalningsförmågan. Detta strider mot högskolornas etiska principer.
Personalen arbetar redan nu med knappa resurser och det finns inte utrymme för extra belastning.
Forskarförbundet anser också att det är mycket oroande att det inte finns något brett stöd för regeringspropositionen. Majoriteten av styrgruppen för beredningen har inte understött modellen, utan har efterlyst en bredare samhällsdiskussion och utredning av alternativa finansieringslösningar.
– Så här betydande reformer ska basera sig på beprövad vetenskap och samhällelig konsensus. Så är det inte nu, påpekar Hahtela.
Forskarförbundet betonar vikten av möjligheten till kontinuerligt lärande. Detta bör utvecklas genom att stärka fortbildningen, utveckla mindre samlade kompetenser och skapa ett nytt system som ersätter vuxenutbildningsstödet.
– Avgiftsfri examensutbildning och lika möjligheter att utbilda sig är hörnstenarna i det finländska systemet för högskoleutbildning. De ska inte brytas ner, säger Hahtela.
Läs vårt utlåtande här. (på finska)