Under våren sammanträdde Forskarförbundets förbundsmöte på distans fredagen den 22 maj för att besluta om stadgeenliga frågor. Trots de externt utmanande tiderna – eller kanske just på grund av dem – kunde vi med glädje konstatera att antalet medlemmar i Forskarförbundet har fortsatt att öka.
Ordförande Antti Pajala lyfte i sitt öppningsanförande fram universitetens arbetsplaner. Enligt honom har man på senare tid med varierande framgång ingått lokala avtal om principerna för utarbetandet av planerna.
”Det är bra att arbetsplanerna nu är på tapeten, eftersom de synliggör det grundläggande problemet: undervisnings- och forskningspersonalen utför utöver de 1612 timmarna oavlönat övertidsarbete för eventuellt tiotals miljoner euro per år”, påpekade Pajala.
Han konstaterade också att förbundet med oro följer yrkeshögskolornas utdragna kollektivavtalstvist, som har lett till en strejkvåg. YTN och OAJ som representerar arbetstagarna skulle ha godkänt det förlikningsförslag som riksmedlaren gav den 11 maj, men förslaget förkastades av arbetsgivarnas Sivista.
Pajala lyfte fram en av den senaste tidens höjdpunkter, Forskarförbundets vision för högskoleutbildningen och forskningen 2040. Forskarförbundets egen vision har utarbetats som ett gemensamt projekt i vilket många högskoleanställda med olika uppgifter har deltagit via alla våra 16 medlemsföreningar. Visionens kärna består av personalen samt av högskoleutbildningens och forskningens genomslagskraft och kvalitet.
”Utan dem som arbetar inom området föds ingen forskning, undervisning, kompetens, vetenskap – för att inte tala om den genomslagskraft och framgång som på så sätt skapas i samhället”, påminde Pajala.
I samband med visionen har man i dialog utarbetat förbundets riksdagsvalsmål. Centrala teman är akademisk frihet, finansiering av högskolor, stipendiearbete, FUI-finansiering och internationella experter. Påverkansarbetet har redan pågått under vårens lopp i och med att vi har tecknat bakgrunden till våra teman för de politiska partierna.
”Nu har förbundet en verklig möjlighet att påverka, eftersom partierna sällan har djup sakkunskap om högskolesektorn. Vår röst behövs.”
Aktivt påverkansarbete för det gemensamma bästa
Verksamhetsledare Nina Hahtela konstaterade att de som arbetar inom vetenskap, forskning och högskoleutbildning år 2025 utmanades att försvara arbetsvillkor, rättigheter och betydelsen av forskningsbaserad kunskap.
”Samtidigt blev det tydligt hur viktigt det är för alla vetenskapsidkare med gemenskap, kollektiv intressebevakning och att vi stöder varandra.”
Hon berättade att Forskarförbundet under det senaste året aktivt har påverkat lagstiftningsprojekt, vetenskaps- och högskolepolitik och tryggande av vetenskapens förutsättningar. En framgång Hahtela nämnde är det påverkansarbete som har utförts på initiativ av medlemmarna i fråga om Migrationsverkets tolkning av utlänningslagens ändrade punkt om palestiniers resedokument.
”Det var otroligt uppmuntrande att medlemskapet bar, trots all extern turbulens. Människor drog sig inte tillbaka och gav inte upp. Antalet medlemmar fortsatte att öka. Det berättar om förtroende: att det lönar sig att försvara sitt arbete tillsammans och att Forskarförbundets plats är att vara ett förbund som samlar dem som arbetar inom vetenskap, forskning och högskoleutbildning just i sådana här tider”, sade Hahtela.
Uttalande efterlyser en reform av finansieringsmodellerna för högskolorna
Förbundsmötet beslutade om ett uttalande i vilket det föreslås att det behövs ett parlamentariskt avtal om finansieringen av högskolorna som sträcker sig över valperioderna. Det skulle avsevärt öka högskolornas möjligheter att förutse finansieringsbeloppet och förbättra stabiliteten och arbetsfreden.
Enligt uttalandet är det viktigt att minska antalet finansieringsindikatorer och stärka basfinansieringens andel när finansieringssystemet för högskolorna utvecklas. Finansieringsmodellerna ska dessutom främja högskolornas fokus på sina kärnuppgifter och sina styrkor. Det är också väsentligt att modellerna minskar konkurrensen mellan högskolorna och i stället motiverar dem till samarbete.
Läs uttalandet här.
Förbundsmötet fattade beslut om ett valutskott, som bereder valet av presidium och styrelseledamöter för 2027–2028. Till ordförande för valutskottet valdes Katja Haapanen (TuT).
I förbundsmötet deltog företrädare för varje medlemsförening i Forskarförbundet. Mötets simultantolkning från finska till engelska gjorde det också möjligt för personer med olika språkbakgrund att delta, efter att några smärre tekniska problem i början hade lösts.
Till ordförande för vårens förbundsmöte valdes Juha Ylisalo (TuT), till sekreterare Miia Ijäs-Idrobo, till protokolljusterare Jaana Virta och Matti Leppiniemi och till rösträknare Sanna Hoikka och Eevastiina Aho.