Uttalande av Forskarförbundets förbundsmöte 22.5.2026
Högskolorna har en central betydelse för det finländska samhällets kulturella, vetenskapliga och ekonomiska utveckling. Högklassig utbildning, forskningens frihet och högskolornas samhälleliga genomslagskraft förutsätter finansiering som stöder långsiktig verksamhet, strategisk utveckling och personalens välbefinnande. Dessa mål kan inte uppnås inom ramen för det nuvarande finansieringssystemet, som i första hand styr verksamheten genom kortsiktiga resultatindikatorer.
De finansieringsmodeller för universitet och yrkeshögskolor som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt består i huvudsak av resultat- och indikatorbaserad finansiering som kompletteras med strategisk finansiering. I internationell jämförelse hör Finlands modeller till de mest resultatinriktade i världen.
Finansieringen är det viktigaste styrmedlet för högskolorna och dess inverkan är klart mer omfattande än informationsstyrning eller auditering. I praktiken styr den indikatorbaserade finansieringen högskolornas interna beslutsfattande, då den prestationsbaserade logiken upprepas också i högskolornas interna penningfördelning.
Högskolorna verkar under motstridiga styrsignaler: ministeriet efterlyser samarbete och specialisering, medan den finansiella styrningen betonar konkurrens. Också OECD:s forskningsgrupper har efter intervjuer med finländska intressentgrupper uttryckt oro över att finansieringen av högskolorna är alltför resultatbaserad. Detta har inte väckt reaktioner i Finland.
Olika undersökningar visar att indikatorbaserad styrning också ger oönskade effekter. Till exempel en ökning av antalet publikationer innebär inte nödvändigtvis att kvaliteten förbättras. Dessutom styr Publikationsforum-klassificeringen, som ingår i finansieringsmodellen för universiteten, forskarna att publicera i internationella publikationer med en hög jufo-klassificering, samtidigt som mindre forskningsområden och finskspråkig vetenskaplig publicering är i marginalen.
När det gäller yrkeshögskolorna ger finansieringsmodellen däremot den externa FoU-finansieringen en avsevärd vikt i förhållande till deras omfattande lagstadgade FoUI-uppgift, vilket kan leda till att finansieringsvolymen betonas på bekostnad av verksamhetens resultat, kvalitet samt regionala och samhälleliga effekter.
Basfinansieringens andel av finansieringsmodellerna måste stärkas
Högskolorna har svårt att utveckla sin verksamhet autonomt i en situation där största delen av finansieringen fastställs utifrån mätbara prestationer. Forskarförbundet har upprepade gånger krävt att basfinansieringens andel av högskolornas finansieringsmodeller ska stärkas. Det skulle stärka högskolornas autonomi och möjligheter att profilera sig inom sina styrkor.
I Forskarförbundets vision för högskoleutbildningen och forskningen 2040 ses basfinansieringen som en central möjliggörare av högklassig utbildning och forskning. Det är en politisk värderingsfråga huruvida högskolorna tryggas tillräckliga resurser med offentliga medel eller om verksamheten i allt högre grad styrs genom konkurrensbaserad resultatfinansiering.
Statsrådet fastställer principerna för finansieringsmodellerna för fyra år i sänder. Dessutom varierar storleken på högskolornas offentliga finansiering enligt prioriteringarna för varje regeringsperiod och den årliga statsbudgeten. Den ständiga osäkerheten om finansieringsriktningen försämrar högskolornas möjligheter att planera verksamheten på lång sikt.
Forskarförbundet anser att det behövs ett parlamentariskt avtal om finansieringen av högskolorna som sträcker sig över valperioderna. Det skulle avsevärt öka högskolornas möjlighet att förutse finansieringsbeloppet och förbättra stabiliteten och arbetsfreden.
Vi anser att finansieringssystemet för högskolorna bör utvecklas utifrån följande principer:
- Tidsintervallet för att ändra finansieringsmodellerna måste förlängas så att det sträcker sig över valperioderna för att högskolorna ska kunna garanteras arbetsfred och fokus på sina kärnuppgifter.
- Antalet finansieringsindikatorer bör minskas och basfinansieringens andel stärkas både vid universiteten och yrkeshögskolorna.
- Finansieringsmodellerna ska främja högskolornas möjligheter att koncentrera sig på sina kärnuppgifter och styrkor. Modellerna bör minska konkurrensen mellan högskolorna och göra samarbetet mellan dem mer meningsfullt.
Högskolornas uppgifter är samhälleligt så betydande att styrningen av dem inte i första hand ska grunda sig på konkurrens och nollsummespel. Kvalitet, förnyelseförmåga och genomslagskraft föds utifrån stabila verksamhetsförutsättningar, förtroende och äkta autonomi.
Mer information:
Forskarförbundets vice ordförande Paula Silvén, paula.silven(at)tieteentekijat.fi tfn +358 50 4655 376
Källor:
Aarnikoivu, M., Mathies, C., & Piattoeva, N. (2024). JUFOn vaikutus yliopistoissa työskentelevien tutkijoiden julkaisukanavia koskeviin päätöksiin. https://doi.org/10.58957/tp.142821
de Boer, H., Jongbloed, B., Benneworth, P., Cremonini, L., Kolster, R., Kottmann, A., & Vossensteyn, H. (2015). Performance-based funding and performance agreements in fourteen higher education systems. Enschede: Center for Higher Education Policy Studies, University of Twente.
Kallio, T. J., Kallio, K.-M., & Blomberg, A. (2020). From professional bureaucracy to competitive bureaucracy: Redefining universities’ organization principles, performance measurement criteria, and reason for being. Qualitative Research in Accounting and Management, 17(1), 82–108. https://doi.org/10.1108/QRAM-10-2019-0111
Kivistö, J., Pekkola, E., Berg, L. N., Hansen, H. F., Geschwind, L., & Lyytinen, A. (2019). Performance in higher education institutions and its variations in Nordic policy. In Reforms, Organizational Change and Performance in Higher Education (pp. 37–). https://doi.org/10.1007/978-3-030-11738-2_2
Kivistö, J., Pekkola, E., & Kujala, E. (2021). Selvitys yliopistojen sisäisistä rahoitusmalleista. Osa 1: Yliopistojen sisäiset rahoitusmallit. Finnish Union of University Professors. https://www.professoriliitto.fi/app/uploads/2023/11/Yliopistojen_sisaaiset_rahoitusmallit_osa1-1.pdf
OECD. (2017). OECD reviews of innovation policy: Finland 2017. Paris: OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/9789264276369-en
OECD. (2021). Reducing the precarity of academic research careers. OECD Science, Technology and Industry Policy Papers No. 113. Paris: OECD.
Pinheiro, R., Geschwind, L., Hansen, H. F., & Pulkkinen, K. (Eds.). (2019). Reforms, organizational change and performance in higher education: A comparative account from the Nordic countries. Springer Nature. https://doi.org/10.1007/978-3-030-11738-2
Silvén, P., Poutanen, M. & Tervasmäki, T. (Forthcoming). Academic freedom contingent on funding: Vertical and horizontal critical evaluations of performance-based funding models. Learning and Teaching: The International Journal of Higher Education in the Social Sciences