Forskaren i hatretorik lyfter fram dess inverkan på forskarna, vetenskapen och de samhälleliga strukturerna. ”Det går inte att blunda för hatretoriken”.
I år får Tuija Saresma, docent i kulturforskning och genusforskning, priset som Årets forskare som delas ut av Forskarförbundet. Hon är en erkänd forskare och aktiv samhällsdebattör som modigt lyft fram sina tuffa forskningsämnen, såsom näthat och hatretorik, i den offentliga debatten.
”Ur ett samhälleligt perspektiv är det väldigt viktigt att det finns forskare med mod och vilja att ta tag i politiskt känsliga forskningsämnen och lyfta fram dem i den offentliga debatten. Det är nödvändigt att belysa vad hatretorik kan innebära för att bedriva vetenskap, för vetenskapen och för strukturerna i det demokratiska samhället. Det ligger i allas intressen att forska i ämnen som inte enbart känns trevliga. Annars förändras inte världen, motiverar Forskarförbundets ordförande Maija S. Peltola priset.
Saresma, som arbetar som universitetslektor i forskning i samtidskultur vid Jyväskylä universitet, har outtröttligt och sakligt ökat den allmänna förståelsen för hatretorikens effekt på forskarens arbete och på vetenskapen och därmed omfattande av samhället i helhet. Hon ledde Näthat-projektet som beställdes av Statsrådet och projektets rapport publicerades i juni 2022. Syftet var bland annat att undersöka personer som producerar och sprider näthat. Hon leder Jyväskyläs delprojekt i konsortiet som undersöker näthat som en affektiv praxis och som finansieras av Finlands Akademi. Saresma har inte gett efter fast hon själv utsatts för kordinerade hatkampanjer, dvs. masstrakasserier.
”Det går inte att blunda för hatretoriken. För mig är det ett etiskt val att forska i ett politiskt känsligt ämne. Det är värdefullt att Forskarförbundet försvarar forskningsfriheten och därmed även motsätter sig de allt vanligare försöken att diktera vad man får forska i, säger Tuija Saresma.
Forskningsresultat ska kunna diskuteras utan rädsla
Det riktas alltmer osakliga kommentarer och hot i sociala medier mot forskare och deras arbete, vilket äventyrar forskningsfriheten som tryggas i grundlagen. Ett verktyg som kunde trygga forskarnas ställning i den allt hårdare atmosfären skulle enligt förbundet vara att kriminalisera riktade trakasserier som en egen brottsrubricering. Forskarförbundet oroar sig för att en del av forskarna redan nu meddelar att rädslan för att utsättas för trakasserier eller kordinerade hatkampanjer påverkar valet av forskningsämne eller viljan att vara synbar och aktivt delta i offentligheten.
”Vetenskapen stannar endast mellan forskarna om de på grund av rädsla för trakasserier inte vågar berätta om sina forskningsresultat och deras vetenskapsbaserade ståndpunter som resultaten tyder på. För Finlands mentala och ekonomiska välbefinnande är det av största vikt att beslutsfattandet grundar sig på högkvalitativ, mångsidig forskning som inte begränsas av politiska eller än mindre av andra orsaker”, säger Maija S. Peltola.
Saresma anser att hatretoriken är farlig. ”Målet är att styra den samhälleliga debatten, bryta förtroendet och slutligen försvaga demokratin. Jag vill påverka bevarandet av vetenskaps- och forskningsfriheten. Självcensuren som rädslan orsakar hotar slutligen även yttrandefriheten som ska gälla alla i ett demokratiskt samhälle, inte endast grupper med mest samhällelig makt.”
Bild: Petteri Kivimäki