Videosamtalets förbindelse var grynig, men trots det förmedlades forskarens nöd till mig på ett påtagligt sätt. Han hade aldrig tidigare under sin långa akademiska karriär befunnit sig i en situation av det slag han nu befann sig i. Därtill var han djupt skakad och arg. Samtidigt hoppades han att hans erfarenhet skulle kunna hjälpa andra att undvika att hamna i motsvarande situation. Därför hoppades han att jag – en människa han kände på basis av mina tidigare bloggar – kunde skriva om ämnet utgående från hans berättelse. Jag lovade försöka.
Marcelos berättelse
Huvudpersonen i den här berättelsen är en universitetsforskare vid ett finländskt universitet. Låt oss kalla honom Marcelo. Marcelo tycker om sitt arbete, trots att han ibland har rentav för mycket av det. Enheten där han arbetar har satt sina akademiska målsättningar ambitiöst och personalen får illa lov att töja på sig. Något väldigt bekant för många som arbetar inom den akademiska världen. Men det är inte temat för den här redogörelsen, utan utgör endast en del av berättelsens kontext.
Samtidigt är det för Marcelo i hans arbete på universitetet en belastning att arbetsgemenskapen huvudsakligen använder finska, vilket inte är hans modersmål. Även det utgör emellertid bara en del av berättelsens kontext, men det är något som många internationella forskare i Finland har erfarenhet av.
Orsaken till Marcelos upprördhet och ilska är att han upplever att han har blivit mobbad och förbisedd på sin arbetsplats. Saker och ting har så småningom börjat gå snett. Arbetsfördelningen mellan honom och hans chef har länge varit klar: Marcelo ansvarar för forskningsarbete på fältet och hans chef söker medlen för att finansiera projekten, men samlar samtidigt äran för projekten åt sig. Förhållandet mellan dem är gott och man kan rentav beskriva dem som vänner. Så här rullade det på så länge Marcelo inte ifrågasatte systemet. Oenigheten när det gäller utvärderingen av hans arbetsresultat har dock rubbat balansen mellan dem.
Marcelo har upplevt att hans chef har ringaktat hans arbete, mörkat väsentlig information gällande forskningen och forskningsfinansieringen samt svartmålat honom inför kollegerna. Universitetets ledning har å sin sida fördröjt utredningen av situationen, vilket har gjort att situationen på flera sätt har eskalerat. Slutligen har man hamnat i en situation där Marcelo tänker och handlar på sätt som han inte längre känner igen som sina egna. Han ser allt i ett negativt ljus, förhåller sig glädjelöst till sitt arbete och beter sig illa för att få sin röst hörd ens i någon mån.
Universitetet som arbetsplats inkluderar faktorer som bäddar för mobbning
I videosamtalet återger Marcelo sin berättelse ur sitt perspektiv. Eftersom han på grund av vad han varit med om är arg och bitter, antar jag att han på den här punkten i kedjan av händelser egentligen inte ens vill reflektera över skeendet ur sin chefs eller ledningens synvinkel. Syftet med den här skrivelsen är emellertid inte att berätta den objektiva sanningen om det som hänt på den ifrågavarande universitetsarbetsplatsen. Även om Marcelos berättelse vore hur subjektivt färgad som helst, åskådliggör den på ett sorgligt sätt för typiska faktorer vid universitetetsarbetsplatsen som bäddar för mobbning och svårigheterna med att finna lösningar på oenigheter.
För det första är relationerna på ett obestämt sätt genomsyrade av makt mellan dem som arbetar vid universitet. I en arbetskultur baserad på ”peer review” utgör jämbördighet och kollegialitet naturliga utgångspunkter. Det här idealet kan emellertid osynliggöra det faktum att äldre forskare på arbetsplatsen i förhållande till yngre forskare alltid har makt som sammanhänger med deras ställning (se Tight, 2023). Detta kan medföra att maktmissbruk är svårt att förebygga och identifiera. Till exempel en överenskommelse om att på förhand fastställa meriterna för gemensamma projekt kan kännas småaktig, om man utgår från att aktörerna är goda vänner sinsemellan och strävar mot samma mål. Det här antagandet kan emellertid vara bedrägligt.
När man på en arbetsplats betonar ambitiösa målsättningar – vilket man på universitet så ofta gör – kan den inbördes konkurrensen nämligen snabbt skapa en osund bas för samarbetet. Det är inte likgiltigt vem som får äran för framgångar, då individers möjligheter att fortsätta sin universitetskarriär bestäms på basis av deras meriter. Konkurrens föder avund och avund föder mobbning, som Anna-Elena Pääkkölä (2019, 18) har beskrivit saken i sin utmärkta artikel som behandlar den toxiska akademiska kulturen.
Marcelos bakgrund som internationell forskare spelar sannolikt en roll i hans berättelse. Både i Forskarförbundets medlemsenkät (Puhakka, 2023) och i en litteraturöversikt som behandlar den akademiska mobbningen (Tight, 2023) har frågan förts fram om att grupper som på olika sätt befinner sig i marginalen är mer predisponerade för att uppleva mobbning på sina universitetets arbetsplatser.
Bli inte ensam
Marcelo har sammanställt en lista över åtgärder som han skulle vilja föreslå för andra som har varit med om mobbning på sin arbetsplats. Listan följde långt de allmänna instruktionerna. En åtgärd som jag till min bedrövelse såg att fattas i listan, är möjligheten att ty sig till förtroendepersoner för att få hjälp. Jag rådde Marcelo att gå med i ett fackförbund och snarast ta kontakt med en förtroendeman. Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige kan vara i en nyckelposition när det gäller att erfarenheterna behandlas på tillbörligt sätt och att alla blir hörda. Dessutom är det så att ju tidigare man söker hjälp, desto lättare är det sannolikt också att lösa situationen. Ingen som har upplevt sig bli mobbad borde bli ensam med sin upplevelse.
Sanni Tiitinen
Skribenten är Forskarförbundets vice ordförande. Hon arbetar som äldre forskare på Jyväskylä yrkeshögskola. På sin fritid håller hon på med kreativt skrivande, yoga och jogging tillsammans med sina hundar.
Källor:
Puhakka, Antero (2023) Peräkkäin, rinnan ja päällekkäin (Efter, vid sidan av och ovanpå varandra). Forskarförbundets medlemsförfrågan 2022. https://tieteentekijat.fi/assets/uploads/2023/10/Perakkain-rinnan-ja-paallekkan-12102023.-ejulkaisu.pdf
Pääkkölä, Anna-Elena (2019) Akateeminen kiusaaminen ja toksinen akateeminen kulttuuri. Tieteessä tapahtuu (Den akademiska mobbningen och den toxiska akademiska kulturen. Det händer inom vetenskapen), 37(4), 17–24. https://journal.fi/tt/article/view/82813
Tight, Malcolm (2023) Bullying in higher education: an endemic problem? Tertiary Education and Management, 29, 123–137. https://doi.org/10.1007/s11233-023-09124-z