Förbundsmötet beslutade om stadgeenliga ärenden och gjorde ett uttalande om vetenskapens frihet.
Forskarförbundet sammanträdde till förbundsmöte på distans fredagen den 23 maj för att besluta om stadgeenliga och aktuella ärenden. Närvarande var representanter för förbundets sexton medlemsföreningar. Mötet simultantolkades från finska till engelska, vilket gjorde det möjligt för personer med annan språklig bakgrund att delta.
Forskarförbundets ordförande Antti Pajala konstaterade i sin översikt över aktuella frågor att han under det första halvåret av sin mandatperiod till stor del varit involverad i intressebevakning. De svåra kollektivavtalsförhandlingarna som inleddes i februari kunde slutföras först under näst sista veckan i maj. Facket var tvunget att sätta fart på förhandlingarna genom exceptionellt tunga fackliga åtgärder, såsom att Tammerfors universitet den 7 maj gick i strejk för ett dygn.
”Fastän slutresultatet ur vår synvinkel inte är det bästa möjliga och långt ifrån perfekt är jag bestämt av den åsikten att avtalet realistiskt sätt är det bästa vi under rådande omständigheter kunde uppnå.”
Trots förbundets aktiva påverkansarbete förde regeringens halvtidsöversyn med sig tråkiga och även motstridiga nyheter för universiteten. Universitetens basfinansiering kommer att skäras ned fastän målet är att hälften av arbetskraften i framtiden ska ha högskoleexamen.
”Det verkar som om man på olika sätt ämnar överföra de statliga medlen till forskningen, medan universitetens undervisningsarbete för närvarande verkar vara mindre trendigt. Basfinansieringen skars ner ganska rejält. Detta innebär i praktiken att finansieringen i allt högre grad underkastas politisk styrning,” påpekade Pajala.
Medlemstalet har utvecklats positivt
Verksamhetsledare Nina Hahtela berättade i samband med sin presentation av verksamheten 2024 att förbundets nya strategi började genomföras under utmanande förhållanden. Regeringen genomförde omfattande försämringar av arbetslagstiftningen, strejkrätten och den sociala tryggheten. Skrivningar i regeringsprogrammet och debatten om rasism skapade hot mot den kompetens- och arbetsgrundade invandringen.
Förbundet utförde aktivt intressebevakning såväl på egen hand som tillsammans med andra intressenter särskilt när det gäller genomförandet av regeringsprogrammet. Medlemsenkäten från 2022 och enkäten för yngre forskare 2024 utgjorde en god grund för detta.
Trots utmaningarna var året lyckat vad gäller såväl förbundets verksamhet som ekonomi. Den positiva utvecklingen i medlemstalet visade att Forskarförbundet upplevs som en allt viktigare och intressantare organisation.
Hahtela tackade den engagerade styrelsen, personalen och de aktiva medlemmarna i föreningarna.
”Tillsammans stärker vi forskningens förutsättningar – och vi kommer att vara den bästa möjliga organisationen för forskarna även framöver!”, konstaterade hon.
Uttalande om vetenskapens frihet
Förbundsmötet gjorde även ett uttalande där man förde fram sin oro över att vetenskapens och forskningens frihet urholkas. Forskarsamfundet har uttryckt sin oro över den senaste tidens händelser.
”Vetenskapens frihet och universitetets autonomi hänger nära samman med varandra”, påminde vice ordförande Paula Silvén.
Förbundsmötet fastställde bokslutet för 2024 och beviljade 2024 års styrelse ansvarsfrihet.
Till mötesordförande valdes doktoranden Pekka Pietilä (Forskarföreningen i Jyväskylä) och till sekreterare specialsakkunniga Miia Ijäs-Idrobo. Till rösträknare valdes Sanna Hoikka och Elisa Rantoharju och till protokolljusterare Thomas Hackman och Sanna Rantakömi.