Fri forskning är en av hörnstenarna i det demokratiska samhället. De senaste årens utveckling, där forskningens frihet och vikten av evidensbaserad information har nedvärderats, väcker befogad oro i forskarsamfundet.
Trots att Finland traditionellt har placerat sig högt i internationella jämförelser föll vi 2025 för första gången ur toppskiktet i fråga om forskningens och undervisningens frihet (Kinzelbach m.fl. 2025). Detta är en allvarlig varningssignal.
De strukturer som hotar vetenskapens autonomi uppstår inte i ett vakuum. Den finska vetenskapen har redan nu ett internationellt sett exceptionellt stort resultatansvar till följd av ministeriets konkurrensbaserade finansieringsmodell (Kivistö m.fl. 2019; Pinheiro m.fl. 2019; de Boer m.fl. 2015). Osäkerheten i den akademiska karriären tvingar forskarna att konkurrera inbördes om resultat. Konkurrensen skapar press och griper djupt in i forskarnas vardag, vilket redan i sig medför en betydande risk.
När forskarna måste förutse vad som är strategiskt förnuftigt med tanke på finansiering och karriärutsikter accentueras vetenskapens instrumentella värde. De finska universitetens interna förvaltning, som är mera centraliserad än tidigare, utgör lokalt en ytterligare utmaning för den vetenskapliga autonomin (Silvén 2023). Styrningen med politiska motiv inverkar allt effektivare på universitetens vardag. Trumpadministrationen har visat hur finansieringen kan användas som verktyg för aggressiv inblandning i vetenskap och forskning (CNN).
Forskare blir allt oftare föremål för riktad och övriga former av trakasseri. Beklagligt ofta är det kvinnliga forskare och vissa vetenskapliga inriktningar, såsom genusforskning, forskning om klimatförändring och immigrationsforskning, som attackeras (Forskningsetiska delegationen 2025). Den selektiva vetenskapsfientligheten hotar mångfalden inom forskning. I värsta fall skapar trakasserierna en atmosfär som får forskarna att dra sig undan den offentliga debatten och undvika känsliga forskningsämnen. Detta utarmar den samhälleliga debatten, försämrar kvaliteten på beslutsfattandet och – framför allt – inskränker forskningens frihet.
När den politiska styrningen och den ekonomiska kontrollen ökar finns det risk för att forskarna börjar censurera sig. Denna självcensur är särskilt oroväckande när det gäller samhällsvetenskaperna, där forskningsobjektet ofta är samhället och dess företeelser samt sårbara grupper.
Forskningens oberoende och frihet utgör hörnstenar i demokratin och samhällets demokratiska utveckling. Utan fri forskning och fördomsfria debatter förlorar beslutsfattandet sin viktigaste stöttepelare: tillförlitlig och aktuell information. Evidensbaserat beslutsfattande förutsätter mångsidig information, en vetenskapsbaserad offentlig debatt och värnande av kritisk informationsproduktion.
Vetenskapens frihet kringskärs inte över en natt. Den urholkas långsamt – genom medgivanden, rädsla och tigande. Nu är det dags att vakna upp och skrida till åtgärder. Det handlar inte bara om ett problem för forskarsamfundet, eftersom följderna återspeglar sig brett på hela samhället.
Forskarförbundet kräver
- Att forskningens frihet och vetenskapens autonomi stärks på alla nivåer.
- Att det genomförs en kritisk granskning av finansieringsmodellerna och förvaltningsstrukturerna.
- Att forskarna skyddas mot riktade och andra trakasserier.
- Att evidensbaserat beslutsfattande och kritisk offentlig debatt försvaras.
Källor:
de Boer, H., Jongbloed, B., Benneworth, P., Cremonini, L., Kolster, R., Kottmann, A. & Vossensteyn, H. (2015) Performance-Based Funding and Performance Agreements in Fourteen Higher Education Systems. Enschede: Center for Higher Education Policy Studies, University of Twente.
Kinzelbach, K., Lindberg, S. I., Lott, L., & Panaro, A.V., (2025). Academic Freedom Index – 2025 Update. https://academic-freedom-index.net/
Kivistö, J., Pekkola, E., Berg, L. N., Hansen, H. F., Geschwind, L., & Lyytinen, A. (2019). Performance in higher education institutions and its variations in Nordic policy. In Reforms, Organizational Change and Performance in Higher Education (ss. 37–).
Owermohle, S. (2025) Trump’s diversity purge freezes hundreds of millions in medical research at universities across the country. 8.5.2025. CNN: https://edition.cnn.com/2025/05/08/politics/universities-medical-research-funding-frozen-trump-diversity-purge
Pinheiro, R., Geschwind, L., Hansen, H. F., & Pulkkinen, K. (Eds.). (2019). Reforms, organizational change and performance in higher education: A comparative account from the Nordic countries. Springer Nature.
Silvén, Paula. 2023. Managerialistinen siirtymä. Tiedepolitiikka 28(4): 18–32.
Delegationen för informationsspridning 2025. Häiritsevän palautteen monet muodot 2023. 12.3.2025. https://tenk.fi/fi/vaikuttaminen/tutkijoiden-sananvapauden-tueksi/hairitsevan-palautteen-monet-muodot-2023