Forskarförbundet kräver att dokumenten som i väsentlig grad styr universitetens verksamhet, såsom budget, instruktioner och principer för användning av utrymmen, ska godkännas av universitetsgemenskapens egna kollegiala beslutsorgan.
Förändringar i universitetens förvaltningsstrukturer har lett till att makten i allt högre grad koncentreras till universitetens högsta ledning och styrelser. Samtidigt har de beslutsorgan som representerar universitetsgemenskapen fått en alltmer inskränkt roll. Denna utveckling har minskat den akademiska personalens och de studerandes möjligheter att påverka universitetets verksamhet och beslutsfattande. Förändringarna är en del av en mer omfattande samhällelig övergång till managerialism, som betyder att man inom beslutsfattandet lägger särskild vikt vid effektivitet, resultatinriktning och ekonomisk styrning.
Vid universiteten har utvecklingen tagit sig uttryck i att den tidigare trepartsbaserade universitetsdemokratin, som baserade sig på beslutsfattande i samarbete mellan akademisk personal, studerande och förvaltning, i allt större omfattning har ersatts av en hierarkisk modell. Detta innebär att universitetens rektorer och styrelser fattar strategiska beslut som verkställs med hjälp av professionella ledare. Rapporter om universitetsautonomin har upprepade gånger visat att universitetsgemenskapen upplever att dess möjligheter att påverka har minskat avsevärt i och med att makten koncentreras. Utvecklingen har ökat frustrationen bland den akademiska personalen och minskat viljan att delta i uppgifter som hänför sig till universitetsdemokratin.
Det demokratiska underskottet som uppstått till följd av de strukturella förändringarna orsakar många praktiska problem inom universiteten och gör det svårare att lösa dessa problem. Under det senaste året har det till och med lett till rubriker om universitetens begränsningar av användningen av dess fysiska och virtuella utrymmen. Konstuniversitetet förbjöd till exempel användningen av universitetets e-postlistor för att sprida politiska vädjanden och Helsingfors universitet avlägsnade en demonstration från sitt centrumcampus.
I båda fallen var det fråga om att medlemmar av universitetsgemenskapen hade som mål att påverka universitetets interna verksamhet. Enligt uppgifter i offentligheten är det i första hand rektorerna som har stått bakom besluten, och till exempel studerande eller akademisk personal har inte kunnat påverka dessa beslut. Det är uppenbart att användningen av virtuella och fysiska utrymmen måste regleras på något sätt, men att verkställa regleringen via hierarkiskt beslutsfattande undergräver legitimiteten i beslut som gäller gemenskapen, särskilt när det begränsar den frihet som universitetsgemenskapens medlemmar har att försöka påverka universitetets verksamhet.
Forskarförbundets ståndpunkt är att den interna demokratin vid universiteten måste stärkas för att universiteten ska ha självstyrelse på det sätt som avses i lagen. Kollegiala beslutsorgan, såsom kollegier, konsistorier och fakultetsråd, bör ha större verklig makt över frågor som rör universitetet. Åtgärder för att stärka självstyrelsen kan vidtas omedelbart genom att ge de kollegiala beslutsorganen möjlighet att besluta om de dokument som styr universitetets beslutsfattande och tolkningen av dokumenten. Sådana dokument är till exempel universitetens instruktioner, budgetar, verksamhetsplaner, principer för användning av utrymmen och regler för användning av datasystem.
Universiteten är lika med sin gemenskap och ett universitet kan inte ledas som ett företag med kvartalsekonomi, om universitetetens syfte fortfarande är att främja fri forskning och att ge forskningsbaserad undervisning.
Mer information:
Ordförande Tero Karjalainen
E-posten har formen fornamn.efternamn(a)tieteentekijat.fi
Hallberg, P., Pohjolainen, T., Letto-Vanamo, P., Peltola, M.S, & Kivistö, J. (2021). Yliopistoautonomia. Undervisnings- och kulturministeriet. https://okm.fi/documents/1410845/4154572/Yliopistoautonomia+1.3.2021
Kuusela, H., Kaleva, V., Tomperi, T., Poutanen, M. J., & Tervasmäki, T. (2021). Korkeakoulupolitiikan muuttuvat valtasuhteet Suomessa: Säätiöyliopiston synty ja kamppailu yliopistodemokratiasta. Politiikka, 63(2). https://doi.org/10.37452/politiikka.101246
Poutanen, M., Tomperi, T., Kuusela, H., Kaleva, V., & Tervasmäki, T. (2022). From democracy to managerialism: foundation universities as the embodiment of Finnish university policies. Journal of Education Policy, 37(3), 419–442. https://doi.org/10.1080/02680939.2020.1846080
Silvén, P. (2024). Managerialistinen siirtymä: Managerialismi julkisoikeudellisten monialayliopistojen johtosäännöissä. Tiedepolitiikka, 48(4), 18–32. https://doi.org/10.58957/tp.135924