Forskarförbundets enkät för yngre forskare synliggör att osakligt bemötande är alarmerande vanligt vid universitet 

I Forskarförbundets enkät för yngre forskare kartlade man för första gången hur vitt utbrett osakligt bemötande är i den akademiska världen. Fler än var femte yngre forskare upplever att hen utsatts för diskriminering, trakasserier eller våld av en chef, handledare eller någon annan mer erfaren person. 

”Jag älskar mitt arbete som forskare, men kapplöpningen om finansiering tär på krafterna.” Forskarförbundets enkät för yngre forskare 2024 (på finska) visar hur alarmerande vanligt osaklig behandling är vid universiteten. Nästan en tredjedel (32 %) av doktoranderna eller de som nyligen disputerat har åtminstone någon gång utsatts för mobbning eller våld i den akademiska arbetsmiljön. Av respondenterna hade 31 % utsatts för diskriminering och 13 % för sexuellt ofredande. Fler än var femte yngre forskare upplever att hen utsatts för diskriminering, mobbning eller våld av en chef, handledare eller någon annan mer erfaren person. 

Enligt enkäten är det mest finska medborgare med annat modersmål än finska eller svenska samt ickebinära personer som utsätts för osakligt bemötande. Utländska medborgare som talar ett annat språk och respondenter över 39 år har även de ofta utsatts för diskriminering. Sexuellt ofredande var den sällsyntaste formen av osakligt bemötande men det var relativt sett vanligare bland kvinnor och nyligen disputerade. 

– I den här enkäten ville vi fokusera på erfarenheter gällande det akademiska samfundet och arbetsmiljön från många olika synvinklar, och därför frågade vi även om eventuella negativa erfarenheter. Svaren vi fick gav insyn i en otrevligare sida av universitetsvärlden som man sällan talar om. Problemet begränsas inte bara till Finland, utan vi vet utgående från internationella undersökningar att mobbning är beklagligt vanligt i den akademiska miljön, där bland annat den interna hierarkin på arbetsplatsen kan bli en grogrund för maktmissbruk, berättar Forskarförbundets specialsakkunniga Miia Ijäs-Idrobo om enkätens bakgrund. 

Forskarnas mångfald och olika livssituationer utmanar ”idealbilden av en forskare”

En jämförelse med Studentbarometern 2022 visar att alla slag av osakligt bemötande var klart vanligare bland yngre forskare än bland högskolestuderande, och de som nyligen disputerat hade oftare utsatts för osakligt bemötande än doktoranderna. 

Av dem som upplevt trakasserier ansåg över en tredjedel att åldern (37 %) var orsaken medan (34 %) bedömde att könet, könsidentiteten eller könsuttrycket var orsaken. Språket eller den etniska bakgrunden betraktas i mindre omfattning utgöra orsaken till mobbning, men även dessa förekom i de givna svaren. Ur svaren på de öppna frågorna kan man utläsa ängslan för den egna ställningen i organisationen och ovissheten om forskningsarbetets kontinuitet. En del av respondenterna upplevde att den egna klasstillhörigheten, utbildningen eller yrkesbakgrunden inte passade in i den akademiska arbetsmiljön. En del nämnde personliga eller vetenskapliga meningsskiljaktigheter medan många bedömde sin familjesituation, till exempel graviditet eller sin roll som ensamförsörjare, utgöra själva problemet. Mycket vanliga orsaker var omnämnanden av den akademiska rangordningen, doktorandernas eller stipendieforskarnas underställda ställning eller de utmaningar som annars följer med tidigare stadier på karriärstegen och ringare meriter. 

– De bakomliggande orsakerna till mobbning får en att reflektera över om det finns någon slags idealforskare, och om en (yngre) forskare vars ålder, livssituation eller bakgrund inte uppfyller detta ideal får stå ut med osakligt bemötande på arbetsplatsen? frågar sig Ijäs-Idrobo. 

I akademiska arbetssamfund bör man identifiera strukturer som bidrar till maktmissbruk

Trots att det i den akademiska arbetskulturen som grundar sig på peer review är normalt att forskarna ger och tar emot kritik finns det på universitetet som arbetsplats maktstrukturer, till exempel i anknytning till olika stadier i karriären, som möjliggör missbruk. Därför är det viktigt att universiteten beaktar de interna och strukturella faktorer på arbetsplatsen som kan bidra till att snedvridna maktgrupperingar uppstår eller som påverkar olika former av växelverkan negativt. 

I den akademiska världen har yngre forskare ofta en osäker ställning. Visstidsanställningar och konkurrens om finansiering, osäkerhet om huruvida forskningsarbetet fortsätter och oro för när man uppnår doktorsgraden kan leda till att man inte vågar ta upp trakasserier eller diskriminering. I synnerhet om den skyldiga är en chef, handledare eller någon annan mer erfaren person. 

Förbättring av doktorandernas handledning har identifierats som ett viktigt sätt att utveckla doktorandutbildningen. Vid utvecklingen av introduktion och stöd till handledare och chefer är det viktigt att även beakta eventuellt upplevt osakligt bemötande och ta fram metoder genom vilka detta problem kan förebyggas och förhindras. Mobbning kan ha svåra konsekvenser för den drabbades hälsa och välmående. Därför bör denna fråga tas på allvar och uppdagade problem behandlas sakligt och opartiskt.  

– Vi är inte ute efter att lägga skulden på enskilda grupper eller aktörer, utan vill lyfta fram ett problem som pyr under ytan. Enkätens svar ger oss anledning att i bred samverkan i det akademiska samfundet hitta lösningar som kan stärka den akademiska miljöns öppenhet, jämlikhet och likställdhet, vädjar förbundets ordförande Tero Karjalainen. 

 

Enkäten för yngre forskare är Forskarförbundets regelbundna insamling av uppgifter, där vi kartlägger doktoranders, på ett tidigare stadium i forskarkarriären, och nyligen disputerades erfarenheter och synpunkter på arbetsförhållanden, utkomsten och framtiden. Uppgifterna insamlades i februari–mars 2024 med en elektronisk frågeblankett. Enkätens målgrupp var alla i Finland verksamma doktorander och dem som disputerat de senaste fyra åren, oavsett om de hör till Forskarförbundet eller inte. Totalt deltog 1 138 respondenter från alla universitet och vetenskapsområden. 

 

Information: 

Miia Ijäs-Idrobo, specialsakkunnig 

Ordförande Tero Karjalainen 

Deras e-postadresser har formen fornamn.efternamn(a)tieteentekijat.fi. 

Förfrågningar om intervjuer: Kommunikationschef Siiri Hiidenvuori, tfn 0207 589 617