Det nya kollektivavtalet för universitet kom till genom riksmedlaren Anu Sajavaaras förlikningsförslag som föregicks av segslitna förhandlingar och en månadslång medling. Forskarförbundets förhandlingschef Reetta Kuosmanen förklarar hur avtalet inverkar på forskarnas arbete.
Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för universitetssektorn, som inleddes i februari, måste påskyndas genom exceptionella fackliga åtgärder. De anställda vid Tammerfors universitet gick den 7 maj i strejk för ett dygn. Innan en uppgörelse hann uppnås utfärdade facket strejkvarningar även för Helsingfors och Åbo universitet.
Stötestenar vid förhandlingarna var förutom löneökningarna även arbetsgivarens krav på att slopa taken för antalet undervisningstimmar. Dessa tak skyddar undervisnings- och forskningspersonalen mot för stora arbetsbördor, varför de ansågs vara av stor betydelse.
Reetta Kuosmanen, som ingick i det team från FOSU som förhandlade om avtalet med Bildningsbranschen (Sivista), redogör här för avtalets innehåll.
Kollektivavtalsförhandlingarna pågick i nästan fyra månader. Vad var det som fick dem att dra ut på tiden?
När kollektivavtalsförhandlingar inleds är det alltid svårt att avgöra hur lång tid de kommer att ta i anspråk. Denna gång hamnade vi i ett absolut dödläge på grund av arbetsgivarens mål att slopa taken för antalet undervisningstimmar, vilket vi ihärdigt motsatte oss. När avtalsperioden löpt ut gav vi tilläggstid för förhandlingarna utan hot om att vidta stridsåtgärder. Det hjälpte ändå inte, och vi behövde till slut riksmedlarens hjälp för att lösa knuten.
Medlingen framskred långsamt, utarbetandet av förlikningsförslag och infogandet av de delkompromisser som parterna kommit fram till tog tid.
Det viktigaste målet vid förhandlingarna var att bevara taken för undervisningstimmar. Nåddes det?
Taken för undervisningstimmar bevaras, eftersom kapitel 5 (Bestämmelser om totalarbetstid för undervisnings- och forskningspersonal) förblir oförändrat så när som på några tillägg. Till dessa tillägg hör att arbetshälsan ska beaktas i arbetsplanerna och att lokala förhandlingar och avtal om anvisningar för arbetsplaner möjliggörs.
Uppgörelsen innehåller ett tilläggsprotokoll om totalarbetstiden. Från och med 2026 ska man i arbetsplaneringen i första hand eftersträva lokalt samförstånd om anvisningarna för arbetsplaner. Arbetsgivaren och förtroendemännen ska tillsammans sörja för detta. Gamla fungerande anvisningar för arbetsplaner kan användas även i fortsättningen. De kan vid behov ändras och fastställas som lokala avtal.
Om samförstånd gällande anvisningarna inte nås kan arbetsgivaren i stället för kapitel 5 experimentera med en arbetstidsmodell som utvecklats för att fastställa mängden undervisningsuppgifter – inte enbart undervisning – och begränsa dess procentuella andel av arbetstiden.
Vad är väsentligt i avtalet?
Avtalet innehåller löneökningar för tre år framåt med tonvikt på allmänna förhöjningar. För oss var det också ett viktigt mål att i avtalet inkludera att en arbetsgrupp tillsätts för att utveckla lönesystemet. Så blir det också. Dessutom innehåller avtalet ett tilläggsprotokoll om totalarbetstiden. Tack vare detta protokoll kunde taket för undervisningstimmar bevaras i kollektivavtalet.
I tilläggsprotokollet till uppgörelsen finns skrivningar om totalarbetstiden. Vad innebär de?
Bestämmelserna om totalarbetstiden i kapitel 5 förblir oförändrade. Uppgörelsen innehåller nämnda tilläggsprotokoll genom vilket arbetstidsplaneringen främjas. I praktiken innebär detta följande:
- Det lokala avtalandet om anvisningar för arbetsplaner utökas.
- Tilläggsprotokollet till uppgörelsen
- I arbetsplanerna inkluderas allt arbete och planerna uppdateras under avtalsperioden så att de överensstämmer med den faktiska tid som använts för arbetet.
- Avtal om arbetstidsplaner ingås i första hand lokalt.
- Mängden undervisning skall inte öka.
- Man ska sörja för arbetarskyddet genom att kontrollera arbetsbördorna och vid behov ingripa för att åtgärda eventuella problem.
- Om samförstånd om hur arbetsplanerna ska utvecklas inte nås lokalt, kan arbetsgivaren göra ett arbetstidsexperiment där principerna ovan följs.
Eftersom vårens förhandlingar präglades av konflikt mellan parterna och arbetsfred uppnåddes först efter medling, innehåller uppgörelsen även ett femårigt projekt kring en framtidsdialog. Genom denna strävar man efter att skapa en gemensam läges- och framtidsbild för parterna i kollektivavtalet. Syftet är att återuppbygga förtroendet mellan parterna.
I Tammerfors genomfördes en strejk den 7 maj. Fick den någon effekt?
Strejken hade en betydande inverkan på förhandlingarna. För det första öppnade den dörren till riksmedlarens byrå. För det andra synliggjorde den att de universitetsanställda menar allvar i sina krav om att arbetsbördan ska begränsas och i sina lönekrav. För det tredje gav den förhandlarna visshet om att vi har drivit rätt frågor vid förhandlingsbordet och senare under medlingsprocessen.
Genom strejker skapas tryck för att nå en uppgörelse. Den första strejken ledde till att riksmedlaren kom till hjälp när förhandlingarna hade gått i baklås. Det därpå följande strejkvarslet för Helsingfors och Åbo universitet ledde till ett förlikningsförslag som parterna godkände.
Som stridsåtgärd slutade arbetsgivaren att uppbära medlemsavgifter. Kommer de nu igen att tas ut som tidigare?
Båda parterna avslutade sina stridsåtgärder när uppgörelsen kom till. Om du själv har betalat din medlemsavgift för maj och även arbetsgivaren har hunnit ta ut medlemsavgiften från din lön, ska du kontakta Forskarförbundet via e-tjänsten så gottgörs din medlemsavgift för maj.
När publiceras det nya kollektivavtalet?
Arbetsgivarförbundet Bildningsbranschen rf gör layouten för det nya kollektivavtalet. Uppgörelsen innehåller ett så kallat samförståndsdokument med en stor mängd stilistiska ändringar som inte inverkar på tolkningen. Bland annat har kapitlen 4, 5 och 9 omarbetats för att göra dem mera läsarvänliga. Inkluderingen av dessa ändringar i kollektivavtalstexterna tar sin tid. Det nya kollektivavtalet publiceras sannolikt före midsommar.
Hur inverkar det nya kollektivavtalet på de universitetsanställdas arbetsvardag? Vad ska jag göra nu?
Det är viktigt att du själv har kontroll över din arbetsbörda och kan begränsa den. Förbered dig för kommande läsår genom att granska din arbetsplan kritiskt. Under läsåret ska du på valfritt sätt kontrollera hur din arbetsplan genomförs. Till vad går din arbetstid, vilka är fokusområdena och vilka överraskande och oförutsedda saker dyker upp under året? När perioden för följande arbetsplan inleds är du då bättre förberedd för att kontrollera din arbetsbörda och i synnerhet för att undvika att undervisningsarbetet ökar oskäligt. Dela också den information du samlat med din förtroendeman så att hen vid förhandlingar om lokala anvisningar för arbetsplaner kan basera sin position på praktiska erfarenheter och forskningsbaserad information.
Var får jag hjälp om anvisningarna för arbetsplaner är oklara?
Det är förtroendemännens uppgift att delta i de lokala förhandlingarna om anvisningar för arbetsplaner och ingå sådana avtal. Som medlem i Forskarförbundet får du ta del av de tjänster och den rådgivning som tillhandahålls av FOSU:s förtroendemän. Tveka inte att vända dig till dem och dela med av dina erfarenheter och din kunskap så att de på bästa möjliga sätt kan bevaka dina intressen vid lokala förhandlingar.
Jag har stött på kritiska diskussioner i vilka det påstås att uppgörelsen innebär att taken för undervisningstimmar slopas och att det därmed blir möjligt att öka undervisningen obegränsat. Stämmer det?
Nej, det stämmer inte. Även i fortsättningen kan bestämmelserna i kapitel 5 tillämpas som sådana vid de universitet där taken för undervisningstimmar är i kraft. De största farhågorna gäller det experiment som nämns i tilläggsprotokollet. Detta försök tas i bruk om man inte lokalt når samförstånd om anvisningarna för arbetsplaner eller om att behålla nuvarande praxis.
Tilläggsprotokollet innehåller viktiga skrivningar om arbetsplanernas betydelse och om att nå samförstånd lokalt. De ger universiteten möjlighet att utforma en arbetsgivarpolitik som står i samklang med den egna profilen, bidrar med att utveckla en öppnare samverkan och främjar arbetshälsan. I tilläggsprotokollet slås det också fast att undervisningsmängden inte heller i experimentet får öka jämfört med vad som gällde enligt det förra avtalet. Dessutom bör tröskeln för att ingripa i situationer där någon lider av en oroväckande stor arbetsbelastning vara låg. Vid behov används meningsskiljaktighetsförfarandet.
Vid arbetstidsplaneringen och de lokala förhandlingarna om den gäller det för universiteten som arbetsgivare att visa att deras gemensamma mål är att göra universiteten till de bästa arbetsplatserna i världen åtminstone när det gäller arbetsförhållandena.
Hur ändras arbetsvillkoren för doktorander?
Doktorandernas arbetsvillkor ändras inte. Under kommande avtalsperiod kommer lönesättningen att utvecklas av en arbetsgrupp. Resultat kan väntas i början av 2027.
Får alla löneförhöjningar eller måste man göra något för dem?
De allmänna förhöjningarna kommer alla till del. De allmänna förhöjningarna uppdateras i de tabeller som ingår i kollektivavtalet som bilaga. Den första förhöjningen, som uppgår till 2,5 %, får alla den 1 juli 2025.
Under det första året finns det ingen s.k. lokal pott att dela. I slutet av 2026 delar arbetsgivaren en lokal pott på det sätt som anges i avtalet.