För att höja utbildningsnivån är det viktigt med långsiktighet, kvalitet och välmående personal
Referat
Kvaliteten ska säkerställas: I en höjning av utbildningsnivån får man inte ge avkall på högskoleutbildningens kvalitet; det behövs tillräcklig finansiering och personal.
En långsiktig plan: Det behövs en parlamentariskt utarbetad plan som sträcker sig över flera regeringsperioder för att garantera finansieringen av utbildning och förstärkning högskolesektorns resurser .
En reform av finansieringsmodellen: I finansieringsmodellen för högskolorna ska basfinansieringen ökas och den resultatbaserade andelen minskas.
Utbildningskedjan: Finland ska sörja för hela utbildningskedjan från småbarnspedagogik till högskolor och trygga kontinuerligt lärande och kompetensutveckling.
Högskolepersonalen: En tillräcklig finansiering möjligör tillsvidareanställning av högskolepersonal.
Reform av uppehållstillståndspraxisen: Finland behöver internationella experter och en hållbar internationalisering. Migrationspolitiken och praxisen för uppehållstillstånd ska stärka landets dragkraft och möjliggöra det att man kan hålla fast vid dessa experter.
Inlärning av de inhemska språken: Internationella studerande och arbetstagare bör erbjudas möjligheter att lära sig finska och svenska som en del av studierna eller arbetstiden.
FoUI-satsningar: Fokusering av FoUI-satsningar bör göras på bred front, inte endast inom ett fåtal branscher. De nuvarande satsningarna ska utvärderas och fortsättas efter 2030.
Stipendiaternas utkomstskydd för arbetslösa: Stipendieforskarnas utkomstskydd för arbetslösa ska förbättras med en kombinationsförsäkring som inte utgör en alltför stor avgiftsbelastning för individen.
Höjningen av utbildningsnivån har lagts på korttidsanställdas skuldror
Enligt ett nationellt mål ska minst hälften av alla unga vuxna avlägga högskoleexamen år 2030. Vi ligger långt efter det målet. En effektiv höjning av utbildningsnivån ligger för närvarande på korttidsanställdas skuldror. Närmare 70 procent av universitetspersonalen arbetar – forskar och undervisar – i visstidsanställningar. Situationen är ohållbar. Intagningen till högskolorna har utökats, men personalresurserna har inte ökat i samma proportion. Vi förutsätter att ökningen av nya studenter finansieras fullt ut och att personalen får fast anställning. På så sätt sörjer vi för högskoleutbildningens kvalitet, för forskarkarriärens attraktionskraft och för att utbildningsmålet nås.
Vi behöver en långsiktig parlamentariskt utarbetad plan som sträcker sig över fler regeringsperioder och i vilken man förbinder sig till att permanent stärka finansieringen av utbildningen. Detta är aktörerna på högskolefältet brett eniga om. Högskolornas finansieringsmodeller bör reformeras. Finansieringen ska i mindre utsträckning vara resultatbaserad och basfinansieringens andel ska höjas. Detta skulle stabilisera verksamheten och råda bot på högskolornas resursproblem. Dessutom skulle detta minska den osunda motsättningen mellan forskning och undervisning som den nuvarande fördelningen av finansiering ger upphov till.
För att höja utbildningsnivån ska Finland sörja för hela utbildningskedjan från småbarnspedagogik till högskolor. Ingen utbildningsnivå ska bli föremål för nedskärningar. Man ska trygga en möjlighet till kontinuerligt lärande och kompensutveckling i olika skeden av livet och yrkeskarriären. Detta bör inbegripa flexiblare möjligheter än för närvarande att studera när man är arbetslös.
Vi sörjer för Finlands konkurrenskraft och internationella experter
Finland behöver kompetensbaserad invandring för att främja tillväxten och stärka konkurrenskraften. Det är till exempel bra att internationella experter har ett stort intresse för den finländska doktorandutbildningen. En internationalisering av högskoleutbildningen och forskningen bör ske på ett hållbart sätt och man ska sträva efter att integrera internationella experter – till exempel dem som har avlagt högskoleexamen – i samhället och arbetslivet.
Regeringen kan med ett flertal medel främja att internationella experter attraheras till och etablerar sig i Finland. Det väsentliga är smidig och förutsägbar migrationspraxis och migrationspolitik. Forskarförbundet anser att praxis för uppehållstillstånd för forskare bör reformeras. Den som avlägger doktorsexamen skall beviljas uppehållstillstånd på en gång för hela tiden i enlighet med ett mottagningsavtal mellan forskaren och det mottagande universitetet. Att ansöka om uppehållstillstånd i snuttar är psykiskt belastande och dyrt. Dessutom bör den som har avlagt högskoleexamen i Finland beviljas permanent uppehållstillstånd utan andra kriterier.
Det är viktigt att internationella studerande och arbetstagare har möjlighet att öva sig på finska eller svenska som en del av studierna eller arbetstiden, och att de uppmuntras till det. Det bör vara möjligt att integrera studier i våra inhemska språk som en del av de allmänna doktorandstudierna. Arbetslivsorienterad språk- och integrationsutbildning borde vara tillgänglig på ett flexibelt sätt genast efter ankomsten till landet, även om ingen kan förpliktas att delta i den.
Fokusering av FoUI-satsningar och uppställning av målsättningar efter 2030
Finland gör i nuläget betydande investeringar i forskning och utveckling. När investeringarna fördelas är det viktigt att se vilken roll grundforskningen och högskoleutbildningen spelar i att ge liv åt nya innovationer. Därför bör FoUI-medel i enlighet med den parlamentariska FoUI-arbetsgruppens och regeringsprogrammets riktlinjer fördelas direkt till högskolornas basfinansiering utöver den finansiering som kanaliseras via Business Finland och Finlands Akademi. Detta stärker kopplingen mellan forskning och utbildning och hela samhället får ta del av nyttorna med FoUI-verksamheten på ett mångsidigare sätt.
FoUI-investeringarnas målnivå är inriktad på 2030. För att stärka förutsättningarna för FoUI-verksamhet bortom den tidpunkten ska regeringen inleda en beredning i samband med halvtidsöversynen. En central del av beredningsarbetet är att bedöma hur verkningsfulla de nuvarande satsningarna är. I den frågan är det viktigt att höra FoUI-aktörer och att utnyttja forskningsdata.
Med hjälp av en kombinationsförsäkring ska även stipendiaternas arbetslöshetsskydd stärkas
I Finland bedrivs det forskning på heltid både i anställningsförhållanden och med stipendier. Stipendier utgör en viktig form av finansiering av vetenskap och de utgör ofta en oskiljbar del av forskarkarriären. Stipendiearbete kan dock orsaka allvarliga avbrott i individens sociala trygghet, särskilt i utkomstskyddet för arbetslösa. Även om stipendieforskare har liknande inkomstnivå och arbetsinnehåll som forskare i anställningsförhållande, möjliggör det nuvarande systemet för arbetslöshetsskydd att stipendiater kan halka ner till den lägsta nivån av utkomstskydd för arbetslösa i och med att de saknar tidigare arbetshistoria som baserar sig på löneinkomster.
Att skapa en kombinationsförsäkring för utkomstskydd för arbetslösa och att utvidga den till att omfatta stipendiater skulle stärka arbetslöshetsskyddet för dem som arbetar med forskning och göra stipendiearbete mer meningsfullt. Avgiftsbelastningen för stipendiaten får dock inte vara alltför stor.
Mer information:
Ordförande Antti Pajala (antti.pajala(at)tieteentekijat.fi)
Verksamhetsledare Nina Hahtela (nina.hahtela(at)tieteentekijat.fi)