Forskarförbundet behövs mellan individen och universitetet

Panu Minkkinens titel är professor i allmän rättsvetenskap vid Helsingfors universitet, men på basis av arbetsbeskrivningen är han en tvärvetenskaplig forskare. Minkkinen har ett exceptionellt brett perspektiv på både forskningsarbetet och på den akademiska världen i allmänhet. 

Panu Minkkinen är uppvuxen i en medelklassfamilj där man antogs välja bland ett visst antal studieriktningar. När han började gallra bland alternativen föll valet via ”uteslutningsmetoden” på juridikstudier.  

– En möjlighet var tekniska studier, men det kändes inte som något för mig. Eftersom jag svimmar vid åsynen av blod utgjorde inte heller medicin något alternativ. Min far å sin sida var ekonom och av rädsla för att ständigt bli jämförd ville jag inte slå in på samma bana. Då kvarstod egentligen inga andra alternativ än juridik, skrattar Minkkinen.  

Att ha passion och utmana sig själv 

Minkkinen berättar att juristyrket ändå aldrig kändes rätt. I takt med att studierna framskred klarnade de tvärvetenskapliga och internationella möjligheterna. När handledaren i pro gradu-skedet godkände att Minkkinen också hade ett samhällsperspektiv, banade detta väg för hans framtida karriär. 

– Jag hittade mitt sätt att arbeta inom det tvärvetenskapliga fältet. Socialt umgänge kan vara både påfrestande och tungt, men till slut hittar man en mindre gemenskap där man kan spinna vidare på en gemensam tankegång.  

Minkkinen har inget behov av att känna omedelbar tillfredsställelse i arbetet, vilket är en god egenskap hos en forskare. Förutom att man måste arbeta långsiktigt, understryker Minkkinen hur viktigt det är att utmana sig själv och att ha passion i det akademiska arbetet – och i livet över lag. 

 – Att utmana sig själv öppnar nya dörrar och att brinna för det man gör håller entusiasmen vid liv. I forskaryrket dikteras förhållandet till arbetet av passion och det saknas bestämda arbetstider. Å andra sidan lägger arbetstiden även beslag på fritiden. Det utgör ett tveeggat svärd i det här arbetet. 

Fann hemvist i Forskarförbundet 

Minkkinen arbetade länge som professor i England. Förhållandet till Forskarförbundet uppstod via praktiska frågor. När Minkkinen återvände till Helsingfors 2011 blev det nämligen aktuellt att gå med i en fackförening och en arbetslöshetskassa.  

– Så var jag då på jakt efter en hemvist. Professor är en titel, och jag ville inte välja utifrån vare sig titeln eller juristutbildningen. Till slut kom jag fram till att jag är en forskare till kropp och själ, alltså är Forskarförbundet mitt hem. 

”Det är inte vetenskapen som behöver försvaras och värnas om, utan de människor som bedriver vetenskap. Människorna är det värdefulla som ska skyddas. Mellan individen och universitetet behövs det aktörer som Forskarförbundet.”

Minkkinen tror inte alls alla har klart för sig varför det är värt att gå med i en fackförening. Han anser att det gäller att vara medveten om och förstå de pragmatiska orsakerna, från kollektivavtal och utkomstskydd för arbetslösa. 

 – Man ansluter sig inte till en fackförening bara för att den representerar ”något”. Fackföreningsverksamheten ska omfatta ett strategiskt uppdrag. Visst är det också alltid trevligt att göra saker tillsammans. Man behöver bara delta i grundläggande möten så träffar man intressanta människor. Till exempel internationella forskare bidrar med goda insikter i förhållandena och de eventuella utmaningarna på olika campus. 

Vetenskapen behöver inte skydd – utan människan

Panu Minkkinen säger sig vara mycket nöjd med att slutligen ha hittat just till Forskarförbundet. Samtidigt konstaterar han att det akademiska föreningsfältet utmanas av fragmentering: Forskarförbundet utgör bara en spelare på fältet, samtidigt som det behövs intensivare samarbete mellan olika organisationer. 

Minkkinen anser till exempel att stämningen vid kollektivavtalsförhandlingarna i dag är annorlunda än tidigare. Något av universitetens sociala och sympatiska karaktär har gått förlorad och de går mot att enbart vara arbetsgivare. 

 – Faktum kvarstår att universiteten har blivit hårdare och hänsynslösare som arbetsgivare. Det är inte vetenskapen som behöver försvaras och värnas om, utan de människor som bedriver vetenskap. Människorna är det värdefulla som ska skyddas. Mellan individen och universitetet behövs det aktörer som Forskarförbundet.

 


 

Bli medlem i Forskarförbundet nu!

Nu erbjuder vi alla nya medlemmar anslutningsmånaden gratis. När du blir medlem i Forskarförbundet 1.9–31.12.2024 får du anslutningsmånaden avgiftsfritt. Du behöver inte göra något – fyll bara i medlemsansökan så befrias du automatiskt från medlemsavgiften för anslutningsmånaden!  

BLI MEDLEM  

Villkor för kampanjen: Kampanjen pågår 1.9–31.12.2024. Den kostnadsfria anslutningsmånaden är den kalendermånad under vilken medlemsansökan skickas in. Du betalar medlemsavgiften normalt från och med den första dagen i följande kalendermånad. Läs mer om Forskarförbundets medlemsavgifter här. Vill du ha mer information om att bli medlem, om medlemskapet eller om kampanjen, kan du kontakta våra medlemstjänster