Forskarförbundets program för öppen vetenskap
Sammandrag
Programarbete för öppen vetenskap
Forskarförbundets styrelse tillsatte våren 2020 en arbetsgrupp för informationssektorn och öppen vetenskap. Arbetsgruppens uppgiften var att bereda ett strategidokument om relevanta frågor inom öppen vetenskap. Programarbetet utfördes huvudsakligen under år 2020 och medlemsföreningarna kunde kommentera riktlinjerna i januari 2021. Förbundets styrelse behandlade och godkände strategidokumentet vid sitt möte 9.4.2021.
Öppen vetenskap är ett område som ständigt utvecklas och som framöver kommer att omfatta frågor om patent, forskningsteknologi och infrastruktur för forskning. Den öppna vetenskapen har även betydande inverkan på finansieringen av publiceringskanalerna och sålunda på hela vetenskaps- och forskningsfältet. I det här skedet är det omöjligt att ta ställning till alla frågor i sammanhanget.
Forskarförbundet förhåller sig principiellt öppet och fördomsfritt till öppen vetenskap och är redo att stödja utvecklingen av den till den del det främjar demokratisering och stärker vetenskapens ställning i samhället. Öppen vetenskap medför ändå personalpolitiska utmaningar och hittills olösta problem. Kärnteman är frågor om upphovsrätt och IPR, massmedial framställning och ersättningar och villkor som hör ihop med dessa. Hit hör även frågor i anslutning till anställningsförhållanden och arbetsmarknaden för forskare. Forskarförbundet fortsätter att slipa sina ståndpunkter på de här punkterna.
Mot öppenhet med stödtjänster, tillräckliga resurser och arbetstid, inte via påtryckning
Tillräckliga stödtjänster, resurser och uppmuntran bidrar till att göra både läromedel och forskning mer tillgängliga. Processen kräver utbildning, stöd och arbetstid för såväl forskarna som de anställda inom informationssektorn. Vi ska öppna vetenskapen med uppmuntran, tillräckliga resurser och arbetstid, inte via påtryckning.
Högskolorna borde utnyttja och utveckla sektorns informationsexpertis. Organisationerna måste investera i informationsexperternas yrkeskunnande och utveckling för att de ska kunna hjälpa forskarna att hantera sitt material och göra det tillgängligt. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper inom forskarsamfundet bidrar till att nya former av forskartjänster utvecklas. Högskolornas bibliotek och kunskapscenter borde avdela tillräckligt med arbetstid och kunnande för parallellpublicering. Det behövs tillräckliga resurser för stödtjänster både för att göra läromaterial och forskning mer tillgänglig och för parallellpublicering. Stödtjänsterna måste stå till buds också för stipendieforskare och ingå i stipendieforskarnas affilieringsavtal.
Läromedelsförfattarna behöver stöd såväl i bruket av öppna licenser som i att söka och använda fritt tillgängligt material. För att användningen av öppna läromedel ska främjas behöver det här kunnandet lyftas fram, få behövliga resurser och användas fullt ut.
Tillräckligt med arbetstid bör avdelas för öppnandet av läromedlen och forskningen. Tillgängligheten kräver även resurser för sin del. I undervisnings- och forskningspersonalens arbetsplaner måste man reservera de timmar som arbetet med det öppna forskningsmaterial tar.
Högskolorna och forskningsorganisationerna måste se till att den som behöver det kan få stöd, rådgivning och utbildning samt information om finansieringsmöjligheter för open access-publicering. I synnerhet yngre forskare kan behöva hjälp även med att hitta de rätta publiceringskanalerna. Såväl grundstudierna som doktorandutbildningen borde behandla nivån och tillförlitligheten hos open access-tidskrifter. Forskarna borde få hjälp och stöd i de här frågorna under hela karriären. Överhuvudtaget borde strukturerna kring forskning belysas bättre redan i doktorandutbildningen. Forskarna borde vara medvetna både om sina rättigheter och om sina skyldigheter i anslutning till publicering av vetenskap så att de från början kan ta välgrundade beslut i sin vetenskapliga verksamhet.
Forskningsorganisationerna borde uppmuntra och stödja sina forskare att publicera sina resultat som preprint-artiklar genom att erbjuda kunskap, vägledning, tekniskt stöd och synlighet för sådan publicering. Preprint måste erkännas som en form av öppen publicering.
Frihet i forskning och undervisning bör beaktas
Det måste stå personer som utarbetar egna läromedel fritt att välja om de vill göra dem öppet tillgängliga. Då läromedel öppnas för användning måste man beakta upphovsrätt, datasekretess, tillgänglighetskrav, skyldigheter i fråga om datahantering och etiska frågor. Alla läromedel behöver inte nödvändigtvis öppnas. Det ska inte vara ett självändamål utan något man noggrant överväger. Ingen lär sig ett vetenskapligt tänkesätt genom att enbart studera nätmaterial, det krävs interaktion.
Då ett forskningsmaterial öppnas betyder det inte att rättigheterna överlåts till arbetsgivaren. Forskarens rättsskydd och rätt till sitt eget material behöver betonas. Rätten till sitt materialet kvarstår hos forskaren.
Forskaren får inte lämnas ensam i avtalsfrågor. Till exempel kan ett projekt, som är beställningsforskning, kräva komplicerade avtal om materialet. I dylika fall måste högskolorna och forskningsinstitutionerna erbjuda juridiska tjänster som säkerställer att forskarna vet vad de förbinder sig till.
I de fall då arbetsgivaren tar initiativ till att göra läromedel öppet tillgängliga måste författarna få skäliga ersättningar. Om arbetsgivaren vill att en anställd utarbetar nya läromedel för öppet bruk, måste arbetsgivaren avtala om skälig ersättning.
Forskare borde ha lagstadgad rätt till parallellpublicering. Upphovsrättslagen borde ge forskarna rätten, men inte skyldigheten, att genast parallellpublicera alla artiklar för vilka de har fått offentlig finansiering i datanätverk där de är fritt tillgängliga.
I främjandet av öppen vetenskap måste vi minnas att skillnaderna mellan olika vetenskapsgrenar är mycket stora, både i fråga om publiceringspraxis och öppenhet. Om en undersökning inte görs utifrån empiriska data eller om en forskare använder arkivmaterial som ett arkivverk ansvarar för och som inte får öppnas, måste även det beaktas. Kriterierna för öppna data får inte leda till snedvriden forskning eller problem för forskaren att meritera sig.
Forskningsorganisationerna måste främja öppen vetenskap på ett sätt som garanterar att forskare i olika karriärskeden behandlas likvärdigt. Alla forskare ska ha samma möjlighet att öppet publicera sin forskning. Öppet material och preprint-publicering ska vara meriterande i enlighet med praxis inom olika vetenskapsgrenar.
Vi förväntar ansvarsfull vetenskapskommunikation. Medierna och journalisterna borde notera att preprint-publicering är icke-referentgranskat, primärt för andra forskare avsett material som kan innefatta icke-verifierade hypoteser eller motsvarande. Preprint kan fungera som en kanal för tidig kommunikation, men resultaten är preliminära och är inte referentgranskade. Då medierna presenterar resultat utifrån preprint-publicerad forskning måste de tydligt framhålla att källan inte ännu är slutgiltigt granskad. Journalister borde också sträva efter att finna tillförlitliga källor som stöder eller ifrågasätter preprint-material, på samma sätt som i fråga om annan vetenskaplig publicering.
Tjänster och infrastruktur som stöder öppen vetenskap
Det måste vara möjligt att referera och hänvisa till öppna läromedel. Forskningsmaterial ska också gå att referera till och de måste ha permanenta identifieringsnummer. Då nationella tjänster utvecklas måste de anpassas för forskare och lärare. Öppna läromedel måste innehålla permanent identifieringsinformation och metadata som kan konverteras internationellt. Det är i sig vettigt att utveckla gemensamma nationella tjänster som man lagrar metainformation på en plats, vilket även stöder tillgängligheten.
De nationella lösningarna möjliggör även öppen publicering på de inhemska språken. Det behövs nationella lösningar också för parallellpublicering.
Förlagen borde inte tillåtas göra pengar på APC-avgifter eller andra kostnader i samband med öppen vetenskap.