Forskarförbundets valmål 2027–2031

Forskarförbundet – Framtidens skapare

Finlands styrka bygger på kunnande, forskning och en fungerande utbildningskedja. Detta bidrar till att människor kan utveckla sitt kunnande och skapar en grund för att utöva vetenskap och forskning på lång sikt. När vi stärker förutsättningarna för forskning, akademisk frihet och utbildning tryggar vi bildning, demokrati, ekologisk hållbarhet och konkurrenskraft – nu och i framtiden.

Kunskapssamhället litar på akademisk frihet och forskningsbaserad kunskap

Akademisk frihet utgör grunden för högskoleutbildning och forskning. Det innebär att forskarna har rätt att fritt välja sitt forskningsämne, undervisa och diskutera idéer fritt samt sprida forskningsresultat utan rädsla för trakasserier eller censur. Akademisk frihet är nödvändig för att främja kritiskt tänkande och oberoende vetenskap. Den akademiska friheten garanterar högskoleutbildning och forskning av god kvalitet och utgör en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle. Vetenskapens, konstens och den högsta undervisningens frihet är inskriven i vår lagstiftning. Ändå utmanas och begränsas forskarnas och forskningsorganisationernas akademiska frihet av olika faktorer, både hos oss och ute i världen.

En bred och oberoende forskning tryggas när vi garanterar en stabil och långsiktig grundfinansiering för forskningen.
Kriminalisering av riktade trakasserier införs i lagstiftningen för att stärka vetenskapens frihet och trygga utövandet av vetenskap.
Vi säkerställer att forskningskunskap systematiskt utnyttjas i beslutsfattandet i och med att forskningsrådgivningens strukturer förbättras i riksdagen och vid ministerierna.

En sanering av högskolornas finansieringsmodeller förbättrar genomslagskraften

Finland ska säkerställa en högklassig högskoleutbildning som motsvarar kunskapsmålen och som bygger på en stark utbildningskedja. När antalet högskoleutbildade ökas måste vi hålla fast vid utbildningens kvalitet. Den högsta undervisningen bygger på forskning, och det är samma personer som både forskar och undervisar. Det är upprörande att den högsta undervisningen och forskningen i Finland hänger på korttidsjobb. Till exempel vid universiteten har endast 30 procent av undervisnings- och forskningspersonalen ett fast anställningsförhållande. Finland har det överlägset sämsta relationstalet mellan studerande och lärare när man jämför de nordiska högskolorna. De knappa resurserna och den ständiga osäkerheten försämrar såväl personalens som de studerandes välbefinnande och de mål som har ställts upp för högskoleutbildningen.

Högskoleutbildningen utvecklas utifrån en dualmodell. Högskolornas finansieringsmodeller saneras genom att rikta satsningar på högskolornas grundfinansiering och minska betydelsen av olika resultatindikatorer. Då blir det möjligt för högskolorna att profilera sig inom egna starka områden och de motiveras att samarbeta sinsemellan.
En parlamentarisk plan som gäller högskolornas förutsägbara grundfinansiering och som sträcker sig över valperioderna utarbetas och den kopplas till utvecklingen av kostnadsnivån.
Vi sörjer för hela utbildningskedjan och för att högklassig utbildning samt de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger uppnås på alla utbildningsnivåer från småbarnspedagogik till högskoleutbildning och kontinuerligt lärande.
Avgiftsfriheten för högskoleutbildning som leder till examen tryggas även i fortsättningen.

Hållbar tillväxt skapas av satsningar på FoUI-verksamhet på lång sikt

Den nuvarande lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet och investeringar sträcker sig till 2030. Under nästa regeringsperiod fattas viktiga beslut om hur Finlands forsknings- och utvecklingspolitik och satsningar utvecklas framöver. Vi föreslår att Finland även i fortsättningen djärvt satsar på forskning, utveckling och innovationsverksamhet.

Vi ser till att målet för satsningar på forskning och utveckling (4 % av bruttonationalprodukten) för 2030 uppnås och att nivån därefter åtminstone bibehålls.
Satsningarna på forskning och utveckling riktas på ett sätt som tryggar den vetenskapliga verksamhetens omfattning och stärker hela forsknings-, utvecklings- och innovationskedjan från grundforskning till innovationer. Målet på 4 procent för satsningar på forskning och utveckling främjas även på EU-nivå.
Finansieringen för forskning och utveckling riktas direkt till högskolornas verksamhet och de uppmuntras att verka över sektorsgränserna. På så sätt kan högskolorna stödja växelverkan mellan verksamheten och aktörerna inom forskning, utveckling och innovation samt förankringen av nytt kunnande i samhället.
Satsningar på forskning och utveckling riktas särskilt till postdoc-karriärskedet. Det sektoröverskridande forskningssamarbetet intensifieras och forskarnas rörlighet mellan olika sektorer och organisationer främjas.
I grundfinansieringen beaktas en utvidgning av forskarutbildningen så att doktorandernas avhandlingsarbete på heltid i regel sker i ett anställningsförhållande och anställningsförhållandena omfattar hela examenstiden. Vi bedömer behovet av att utvidga doktorandutbildningen i förhållande till doktorernas karriärutsikter. Det är meningsfullt att utvidga doktorandutbildningen endast om det finns tillräckligt med karriäralternativ för doktorerna i uppgifter som motsvarar utbildningen och kunnandet.

Det är nödvändigt att hålla fast vid internationella experter

Vetenskapen är internationell och gränsöverskridande till sin grundläggande natur. Den finländska vetenskapen klarar sig inte utan internationella experter. Högskoleutbildning, vetenskap och forskning har en nyckelroll i Finlands internationalisering och i att locka internationella experter till vårt land. Utländska studerande och anställda ska rekryteras på ett etiskt sätt och de ska ges en sanningsenlig bild av utkomst- och arbetsmöjligheterna samt språksituationen i Finland.

Uppehållstillståndet för forskare förnyas så att det uppmuntrar till att slå sig ner i Finland. Utländska doktorander beviljas uppehållstillstånd på en gång för hela examenstiden.
Det bedrivs en invandringspolitik som motiverar individer. Utbildningsutbudet inom våra inhemska språk tryggas så att det är möjligt att delta i studier i olika skeden av livet och karriären.

Bättre försörjning och köpkraft för dem som arbetar med stipendier

Stipendier utgör en central del av den finländska forskningsfinansieringen. Ändå står forskare som arbetar med stipendier inför många olika utmaningar, bland annat i fråga om försörjning och social trygghet.

Försörjningen och köpkraften för dem som arbetar med stipendier stärks då beloppet av stipendiernas skattefrihet höjs till minst 35 000 euro per år. Sambandet mellan nivån på skattefria stipendier och statens konstnärsstipendium avvecklas.