Förtroende för vetenskap och bildning samt för personerna som skapar dessa

Vetenskapen behöver tillräckliga resurser och forskarkarriären måste vara lockande

Vetenskapen utgör grunden för såväl bildning och utbildning som för vår världsbild. Vetenskapen är en förutsättning för ett hållbart samhällsbygge och för att vi ska kunna utbilda människor med förmåga till kritiskt tänkande. Vetenskapen kan utvecklas bara i en stabil omgivning där resurserna och deras tillväxt är tryggade.

1.

De växande FUI-satsningarna riktas jämnt: högskolornas grundfinansiering, forskningsinstitutens anslag och Finlands Akademis resurser höjs. Resursallokeringen måste göras så att forskningssystemet inte fragmenteras och att nya tilläggsfinansieringsinstrument uppstår. Nya instrument är ett ineffektivt sätt att göra forskningen mer slagkraftig. Vi förbättrar vetenskapens kvalitet och hållbarhet genom att minska trycket på att ständigt vara tvungen att ansöka om finansiering.

2.

Vi gör forskarkarriären attraktiv genom att skapa sådana modeller som medför att doktorandernas avhandlingsarbete alltid sker i ett anställningsförhållande. I det här syftet höjs universitetens grundfinansiering och de forskarutbildade får stöd också för en övergång till andra sektorer.

3.

Resultatstyrningen utvecklas med förtroende för vetenskapens och högskolornas förmåga att utvecklas autonomt och ministeriets inflytande minskas. Välmående inom organisationen bör beaktas som ett element i resultatstyrningen.

4.

Vi stärker universitetssamfundets autonomi och vetenskapens frihet genom att ändra universitetslagen så att universitetets representativa organ har som uppgift att fatta beslut om universitetets instruktion. Offentligrättsliga universitets representativa organ är universitetskollegiet och i stiftelseuniversiteten är det motsvarande kollegiala förvaltningsorganet antingen konsistorium eller kommitté för akademiska ärenden.

En omfattande och tillgänglig högskoleutbildning är grunden för Finlands framgång

Högskoleutbildningen är en viktig nationell uppgift. En utbildning av hög kvalitet bygger på vetenskap; det är samma personer som forskar och undervisar. Brist på resurser för undervisning märks snabbt på alla utbildningsnivåer och i alla expertyrken, för över 60 000 personer utexamineras från högskolorna varje år. De viktiga målen att höja bildningsnivån och göra utbildning tillgänglig förverkligas endast genom nya satsningar på högskoleutbildningen.

5.

Högskolorna tilldelas inte nya uppgifter utan ny finansiering. Det ökade antalet studerande och inklusive de internationella studerandena finansieras i sin helhet och permanent. Den språkliga integrationen av utländska studerande i Finland och de resurser det här kräver beaktas redan under studierna.

6.

Högskoleutbildningen utvecklas med tilltro till branschfolkets yrkeskunnande och visioner. De båda högskolesektorernas specialdrag bevaras (dualmodellen).

7.

Antagningen av studerande utvecklas med respekt för högskolornas autonomi och disciplinernas olikheter. Samma form passar inte alla. Antagningen av studerande bör utvecklas genom att man utnyttjar flerdimensionell och vetenskaplig kunskap med beaktande av utbildningsmässiga jämlikhets- och likvärdighetsaspekter.

8.

Stöd för att studerande i högre grad slutför sina studier och därmed öka antalet utexaminerade. Detta sker genom att rikta nya resurser till det som är högskolornas uppgift: bland annat öppna inlärningsmiljöer, digital undervisning, yrkesövergripande handledning, kontinuerligt lärande, erkänsla för tidigare inhämtat kunnande och tillgänglig utbildning.

9.

För att uppnå de bästa inlärningsresultaten respekterar vi lärarens rätt att besluta om undervisningsmetoderna.

Arbetstagarna förtjänar ett rättvist arbetsliv

Utan forskare och undervisningspersonal skulle vi varken ha vetenskap eller utbildning på hög nivå. De som jobbar inom sektorn bidrar med betydande insatser i att skapa en vetenskapsbaserad världsbild och svarar för frågor som berör hela universum. Det måste synas i arbetsvillkoren och tjänsterna.

10.

Fast anställning är en förutsättning för att utbildning och forskning ska kunna utvecklas på lång sikt. Universiteten siktar på att förhållandet mellan visstidsanställningarna som utgör 70 procent och de fasta anställningarna som utgör 30 procent ska bli det omvända. För att uppnå det här får universiteten ökad grundfinansiering.

11.

Ett nationellt program i syfte att förbättra stipendieforskarnas situation utarbetas. I programmet ingår förslag på hur stipendieforskarnas socialskydd, hälsovård och inkomstnivå förbättras. Gränsen för stipendiernas skattefrihet höjs till 30 000 euro.

12.

Arbetarskyddslagen förnyas så att den bättre än nu beaktar skadlig psykosocial belastning. Riktade trakasserier kriminaliseras under en egen brottsrubricering i strafflagen. Regleringen skall även omfatta dem som inte jobbar i ett anställningsförhållande.

13.

Arbetsavtalslagen ändras så att arbetstagaren kan säga upp ett visstidsavtal. En semesterbank eller en motsvarande modell tas i bruk så byten mellan olika arbetstidsformer blir tryggare.

14.

Förbättring av arbetstidsskyddet och av lagstiftningen som rör distansarbete. I lagen skrivs in att distansarbete är oberoende av plats och att den anställda inte behöver vara tillgänglig utanför arbetstiden. Alla arbetstagare får möjlighet att utveckla sitt kunnande under arbetstid.

15.

Arbetskraftstjänsterna utvecklas så att de bättre stöder arbetslösa akademiker.

Vetenskapen är internationell till sin natur. Det måste synas i strukturerna.

Av arbetstagarna inom högskolesektorn förväntar man flexibilitet och mobilitet, men från samhällets sida återstår mycket arbete. I dag framstår Finland inte till alla delar som ett attraktivt land ur ett vetenskapligt perspektiv. Finländare söker sig inte inom alla områden till doktorandutbildningar i tillräckligt hög grad, medan doktorer med rötter i andra länder är benägna att lämna landet på grund av osäkerheten i forskarkarriären.

16.

Finland deltar aktivt i det internationella samarbetet rörande forskningsfinansiering. Högskolorna garanteras tillräckliga resurser för att utveckla stödjande strukturer i syfte att bättre kunna delta i konkurrensen om internationell finansieringen.

17.

Befrämjande av de högskoleanställdas delaktigheten såväl i arbetslivet som i samhället. De internationella aspekterna av kunnande blir allt viktigare och här behöver de experter som redan finns i Finland uppmärksammas.

18.

Alla som flyttar till Finland ska ha rätt att studera de nationella språken på arbetstid och kursutbudet måste tryggas. Likaså måste resurserna att bekräfta och godkänna tidigare inhämtade kunskaper och examina tryggas. Främja smidiga och snabba processer för behandling av uppehållstillstånd. Både experter och forskare beviljas längre uppehållstillstånd än i dagsläget.

19.

Socialskyddet för personer som deltar i forskarutbyte utomlands och återvänder till hemlandet förbättras och deras familjemedlemmar beaktas också.